, Em

Söndag och jag var ledig. Underbart. För på söndagar är nämligen allt stängt här förutom något av livets goda - fik, restauranger och x antal seven eleven kedjor (med fantastisk god frozen yougurt). Det gör att du omöjligt kan stirra runt och fixa diverse "måste" ärenden och annat stressigt. Det enda som finns att göra är att varva ner, strosa runt i solen, sitta och fika och kosa dig helt enkelt. Det var precis vad jag gjorde. Jag och marabella hade heldag. Tog dagen som den kom. Käkade fruskot på kaffebrenneriet med emelie. Gick en lång promenad, tog kringelikrok vägar och hamnade av en slump på "Blå" där det var loppis och design prylar av olika slag. Fyndade lite väskor, öronhänge (direkt importerade ifrån Indien), halsband och skit coola kylskåpsmagneter. Sen blev det matlagning, hopp i finkläderna och en liten finputsning innan utgång. Vorspeil hos Malin med ett gäng, sen Grand. 



Marabella i sitt nya kortklippta jag.        Fyra utav dessa pryder nu vårt kylskåp.


Familjekärlek.                                           Another lovely catch up with the girls.



Vi drog till Majorstua.                               Grunerlokke, ljuva grunerlokke.


Imorgon ska jag och emelie se MADONNA live. Hon hade en biljett över. Hon fick tydligen lite "michael jacksson dog - panik" en dag och panik köpte därför extra biljetter.   
 

Nu ska jag ner till "Brun og Blid" och motarbeta min blekhet.
,E

I onsdags fyllde Kim 25 år. Och det firades. Största delen på Friday's, Åpen är ett minne blott. Det var drinkar, champagne, lappdance, helium ballonger, grattis sång, hela vännerskaran där och presenter. Han fick bland annat en biljett till en Manchester United match, på Old Trafford. Det blev en galet trevlig kväll, med betoning på galet. Jag hade sjukt kul, men ifrågasatte mig själv om det verkligen var värt det dagen efter?

Jag har nämligen legat 18 timmar non stop i min säng. Av alla gånger jag varit bakfull. Har varvat små klunkar med vatten (och diverse uppkast) med sömn. Först klockan 00.30 på natten var jag på benen igen. Det blev seven eleven nere på hörnet med en gång. (Det är i dem tillfällena man älskar att vi bor som vi gör (?). När man går sin lilla walk of shame i mjukiskläder, håret i en knorr, osminkad och i flipp flipp skor - lagom pigg. Och på den lilla vägen dit hinner möta allt detta folket som är ute på byn och roar sig. De iklädda sina finkläder, snygga och på topp. Kontrasten är stor. Blickarna många. Jag poängterar, WALK OF SHAME!)

Det blev i alla fall en grandiosa frys pizza och en cola zero. Sen somnade jag igen. Det värsta var att jag inte kunde jobba och det är INTE OKEJ! Skäms emelie. Det får aldrig hända igen. Oansvarligt oansvarligt.




Jag har nog en liknande walk of shame att göra till jobbet idag. Ett förlåt känns aktuellt.
,E

 
(korrigering. shame of walk - walk of shame. jag var nog full fortfarande)

Jag sitter på en filt med min käre vid min ena sida och jannie (och en nyhemkommen) marcella vid min andra sida. Jag har flytt den värsta värmen i lägenheten. Suger in kvällslugnet och "kylan" medan jag mumsar på moreller.

Igår hade jag en av de sjukaste dagarna på jobb. Full rulle hela kvällen, rosévinet flödade, och vinflaska efter flaska beställdes in, det var full uteservering och nästan kaos. Efter stängning var vi helt uppe i varv så det slutade med att jag, frida, fanny, emelie och cecce stod och dansade koregrafin till "när vi gräver guld i USA" inför alla kockarna och baren till full volym. Sen tog vi en after work öl på hannibal hybel ett gäng innan läggdags. Det är alltid den ölen som smakar som bäst. Slutade klockan 18.00 idag redan så det känns underbart att kunna sitta här ute på kvällskvisten och kosa mig lite för omväxlings skull. Men det är väl lugnet före stormen, dubbel imorgon i denna värmen. Jag fasar.

Ja, Michael Jacksson har dött, vilket känns ganskasorgligt. Man kan säga och tycka mycket om den mannen men en storslagen popartist var han i alla fall. Vi har spelat många av hans låtar nere på restaurangen i dagarna, och jag har haft en gråtandes emelie i soffan här hemma. Och Andreas hade köpt biljett till hans turné. Det är trist. Men samtidigt var min första känsla "det måste vara fejkat". Jag tror han befinner sig ute på en oupptäckt paradis ö någonstans tillsammans med Tupac, Elvis mfl. och lever på sina miljoner i harmoni och lyx utan all press.  




,E

Updateringar ifrån ett kokande Oslo. Jag skojar inte om jag är på vippen att avlida i denna äckliga värme. Ja, jag vet att det är oförskämt att klaga när vi äntligen har sommarväder, men allvarligt talat. När jag jobbar på en uteservering med 27 grader och intensiv fuktighet i svarta långbyxor och förkläde så är det inte en dans på rosor längre. Jag svettas snart bort. Jobbar tolv timmar i världens koas igår, kommer hem och är i behov av att få sova och ta igen mig. Vilket är lite av en omöjlighet i vårt lilla överhettade sovrum (och duntäcke). Jo, då blir jag lite bitter. Jag får panik, svetten bara rinner. Alla går runt och är klibbiga. Otroligt fräsht eller. Jag verkar inte vara gjord för extrem värme. I de förhållanderna trivs jag bäst i skuggan, nära en pool med solhatten och solbrillorna på. Frågan är då hur i hela världen jag ska klara av att leva i asiens liknande klimat i typ tre månader?

Föresten så är biljetten bokad. Marrys och min backpack trip i Asien är snart verklighet. En enkel biljett till Bangkok är bokad så den 29 september beger vi oss äntligen av!

Förutom värmen har det varit en kul vecka. I tisdags blev det parkhäng och sen utgång. Testade nyöppnade Lux. Blev en riktigt trevlig kväll i sällskap med arbetskamrater och min baby. Jag sökte jobb som bartender på fyllan, kanske inte lika trevligt gjort. Hängde över baren och insisterade på att jag inte var så full och att jag var medveten om att det kanske inte var så jätte proffisionellt att söka jobb under de omständigheterna. No shit sherlock! 

Något som heller inte var så lyckat var att jobba lunch i strålande sol en hel dag, sen stressa över till Olivia och möta upp Jannie och gänget för att fira Jannies födelsedag. Sen käka den starkaste chilli pizzan jag någonsin smakat, i kombination med ett par glas rosévin. Det bara slog till. 

Sandra ska på festival så jag har precis tackat jag till ett 15 timmars dubbel pass på fredag, extra pass torsdag och tio dagar i rad med ett antal 12 timmarspass. Lite lustigt när jag sen kollade i min kalender och ordspråket för denna veckan lyder "Lär dig säga nej, låt inte munnen överbelasta ryggen"

Rock'n roll. Underhållning i världsklass. Strålande väder. Ett kärt återseende med en barndomsvän och grannar. Öl. En helt för dyr taxi resa. Ett fullsatt Ullevi. Härlig stämmning. Hotellvistelse med många skratt anfall. Jag tackar och bugar!




"You shook me all night long...."
,E

Ja. Nu är jag alltså tillbaka i Oslo igen. I storstan, i mitt kollektiv - med förtillfället sju personer inneboende och fullt med saker överallt. Min hektiskt vardag med jobb, jobb, lite jobb till och lite lediga guld dagar in emellan är tillbaka efter två veckors avkoppling. Jag har haft världens bästa dagar hemma denna gång, så jag måste erkänna att det kändes sådär att komma tillbaka hit. Det kändes tungt helt enkelt, riktigt tungt. Det var många känslosamma ögonblick hemma, och mycket glada återseende med vänner och familj. Men man faller in i rutinerna ganska snabbt, och nu känns det som vanligt igen. Det var ju samtidigt härligt att få träffa gänget här och sova i min egen säng igen.

Tänkte sätta en bomerang på Egypten, det vill säga återkomma till det lite senare, bjuda på lite bilder och sådär. För nu måste jag krypa till kojs, bussen går klockan tio imorgon förmiddag. Då drar jag till sköna göteborg under två dagar. Ska möta upp pappa, brorsan mfl och rocka till det lite på Ullevi söndagkväll. AC/DC spelar och vi kommer vara där. En rockkonsert är något pappa och jag bestämt sedan år tillbaka att vi skulle gå på en dag i framtiden, imorgon är den framtiden här och det ska bli sjukt skoj. Det kommer vara jag och killarna, i en farlig blandning av rockmusik och öl - TNT, oy oy oy.




,E

Min stora lillebror, som är en av de viktigaste personerna i mitt liv. I fredags var det hans stora dag, allt var förberett i minsta detalj (mamma låg steget före och det snålades inte på något - allt skulle vara perfekt). För att citera JP, "här märks det inte av någon finanskris". Mamma och pappa höll ett tal i världsklass och jag försökte mig på ett också, med ett glömt utskrivet A4 fick jag improvicera och ta hjälp av min bärbara. Hade just läst upp den första meningen "vill börja med att säga att jag är väldigt stolt över dig...." sen kom skärmsläckaren igång, och kvar stod jag med en svart skärm i någon minut. Det blev skratt, sen fortsatte jag.



Jag hade redan haft ett antal gråtanfall dagarna innan när jag skjutsade runt min stiliga studenten i stan till diverse förfester, spex och roligheter. Jag är så känslig. För känslig. Men för mig är det en stor sak. Mitt enda syskon blir vuxen, fri att göra vad han vill, fara vart han vill, välja själv. Nu har jag inte han eller någon annan i min vänskapskrets som är fasthållna till grundskolan och i trelleborg längre. Dessutom är både jag och min bror de yngsta på båda släkt halvorna, så nu är det verkligen inte fler studenter på ett bra tag framöver. Och snart heller inga stora, givna släktkalas kvar längre - i mamma och pappas hus, vårt hus, min och brorsans gemensamma grund. Vi kanske aldrig kommer bo under samma tak igen, inte som förr i alla fall. De där självklara sakerna som att han kommer in och väcker mig, vi dunkar olika sorts musik på våra rum så att mamma och pappa blir galna, att vi tetas och bråkar men också hittar på saker tillsammans, äter frukost tillsammans innan skolan, skriker godnatt genom våra sovrum och helt enkelt bara finns och lullar runt hemma i huset  - you name it. Det är över. Nu är vi vuxna, och den delen av barndommen är slut. Okej, nu är jag lite överdramatisk kanske, egentligen har ingenting förändrats mer än att han nu istället för att gå till skolan, går till jobb. Men ändå. Sen ska han in i lumpen i ett år, och jag är på mitt håll, vem vet vad som sker sen? Allting blev förändrat över en dag känns det som. Det blev liksom lite uppochned allting, på samma gång, med en stor portion blandade känslor.

Trotts orkanvindar, mörk himmel och tokregn blev denna dag väldigt bra. Och jag önskar min fina bror all lycka till med livets kommande äventyr.




En ny tidsperiod har början och jag får väll vackert acceptera att min lilla lillebror nu han vuxit upp. Men som jag sa i mitt tal till honom "vart vi än befinner oss och hur långt avståndet än är i mellan oss kommer jag alltid finnas här för dig, och i mina ögon kommer du alltid att vara min LILLEBROR"

,E

VARNING TILL KÄNSLIGA LÄSARE, BILDER MED RISK FÖR UPPKAST.

Översvämming i heeela badrummet. Vatten överallt. Stopp i avloppet (igen). Jag och jannie fick leka rörmockare, med gummistövlar "we are going in", tång och handskar. Tillslut fick vi upp en hårklump, hårklumparnas hårklump med stort H. My god - äckligaste ever. EVER! (kanske ett resultat av åtta månaders duschandväning av sju pers -dominerande långhåriga tjejer, i kombination med att vi ALDRIG har rensat den, som man tydligen skulle göra en gång i månaden. stod tydligen också i kontraktet. Oj då!)

Nu sitter vi i soffan, nöjda över vår insatts, myser med "Vänner"  och äter jordgubbar med vaniljglass som jannie bjuder på. Det närmsta vi kommer ett midsommarfirande i år känner jag.







ps. vi har tvättat dina stövlar marca.ds

,E

Först av allt, KORRIGERING!
I förra inlägget. Jag menade självfallet "hon sätter alltid ALLA ANDRA före sig själv". Ack så fel det kan bli.

Anyway, jag är hemma igen. Efter sju dagar i paradiset kom jag hem till 12 grader och regn. Fint.  Men jag återkommer mer om det. För imorgon tar nämligen min lillebror studenten. Och ikväll är förberedelserna i full gång. Allt ska vara perfekt för min underbara bror. Även om det förmodligen blir skit väder, som lovat, så ska allt annat bli guld för det är han värd!

Imorgon är det hans tur, han stora dag. Och jag kommer gråta mig igenom största delen av dagen i en farlig blandning av glädje och feta nostalgikänslor. Det känner jag på mig, ändå ut i fingertopparna. Men det kommer bli fint. Jag älskar studenten.

Ett litet smakprov, så länge.



Over and out - nu ska vi ut i tältet och testa ljudstyrkan och spellistorna, och belysningen som lille T har satt upp.
,E

I måndags kom äntligen min emelie- älskade hjärtekamrat-hansen hem. Brun som en pepparkaka och full med energi efter tre månader i costa rica. Vet inte om jag finner några värdiga ord för att förklara hur mycket jag har saknat den själen vid min sida. Min emelie. Det blev last monday på johns - ladies night. Hela järngänget samlade och jag var lyckligare än någon och höll ett par pinsamma, men menade tal till mina nära och kära. Emelie och jannie fanns hemma hos mig igen. Jannie, min fina och saknade roomie hade kommit tillbaka. Madde och annika från toftes var här, som nu kastar in handduken och flyttar ifrån Oslo och oss på söndag - sorligt nog. Och sist men definitivt inte minst fanns min guldpärla Maria vid min sida. Var annars? Allt var som det skulle och vi fick en fantastisk trevlig kväll. 




Vi gästade "Daqota" med en öl innan vi dansade till Johns godingar hela natten. WE LOVE JOHN'S!


Dagen efter resulterade min och emelis städning i en "Bobby" med ett och annat astma anfall.


ONSDAG

Då var det dags igen. Personalfest för "Jacob All". Coola cecce & Skåne emelies planering. Kubb och fördricka på vår bakgård. Champ. finalen på Bar1, shlager favoriter och dans på vårt kära bakfickan, för att sedan avsluta på Johns. Erik drog hem segern på "fullast vinner". (Jo, vi hade en sådan). Han mådde väl sådär bra idag (som min lilla sötnos madde ask skulle kläckt ur sig).


Så fel det bara kan bli.  Jag med en öl i handen och emelie med sminket som viktigaste tillhörighet. Ka skjer?


En av maddes (förmodligen) sista trikk färder. Jävligt important att dokumentera och föreviga kände jag. (Jag tycker inte att den digitala tekniken har gått till överdrift). 


Parteeey! Erik efter några liters vätska och coola cecce on the dancefloor. Shake it.


TORSDAG


Dagen efter, alltså idag. Bakismat på Fridaays innan - vad som blev en a-hole dag - på jobb. Är verkligen i behov att semester. Bokade biljetter hem idag. Klockan 17.00 på lördag är jag hemma i trelle igen - wohoo. Då ska jag äntligen få träffa mina sötnosar igen. Mina tjejer :) lalala. Det ryktas köpenhamn - information önskas? 


Nämen ojsan, nu börjar jag jobba om 6 timmar igen. Mina 8 timmars skönhetssömn kan ju slänga sig.
,E

17 mai - norska flaggan. polse med lompe. glada människor. folkdräkter för 50.000:-. kostym och klänningar. russar i röda byxor. sång. barnetåg. fulla restauranger. "gratulerar med dagen". ett folkdominerande Oslo. sol och värme. "I'm in loove with a fairytalee" ur högtalare all over. Norges nationaldag - och vi var där. Alla var där.

Long time no see. Här har det hänt grejor, det har varit en hektiskt men fantastisk helg. I fredags fick jag ett glatt besök av mina livsglada vänner hemmifrån, Anna och Martina. Hängde lite nere på bryggan innan jag skulle börja jobba. Väldigt trevligt!



I lördags blev det tunnelbanan till maddes tvillingsyster, efter jobb. Det var 16:e maj fest på hennes takterass och även finalen i Eurovision. Det var fullt med folk, det hade varit grillmiddag och var uppdukat med långbord och fina norska dekorationer. Och en fantastisk utsikten över ett upplyst storstads Oslo. Senare tog vi taxi hem med marias och min taxi chaffis. Dunkade musik och dansade i bilen. Såg att det var upplyst nere i Daqotas källare. Där satt Une, min tidigare chef mfl. och kollade på poängsutdelningen. Vi slog oss ner och såg slutet och NORGES FÖRSTA PLATS! Där satt vi svenskar tillsammans med ett par styckna ifrån latvia (som typ låg sist i tabellen hela kvällen) och jublade till Norge, utan en enda norsk i närheten. Ganska häftig känsla att sitta i det land som vinner hela skiten. Hur stora är oddsen att pricka in det? Kanske gästar finalen på hemmaplan nästa år!

Med detta i starten blev 17 mai ett stort jublande kalas. Det kunde inte börjat bättre. Det var strålande sol och sommarvärme hela dagen, folk var glada och uppklädda, de norska färgerna dominerade hela stan, det absolut kryllade av människor överallt i alla åldrar. Vi svorskar var inte sämre, fixade lite band att pynta håret med sen begav vi oss ut på stan för att suga åt oss atmosfären och "gratulerar med dagen" tillsammans med våra norska medborgare.

Klockan halv tolv var det dags att jobba för min del, lite tråkigt, men dubbelt betalt tackar man inte nej till (som om vi hade något val att vara lediga). Vi var full styrka med personal, gjorde en liten "nu kör vi hand kluns", vi var taggade till tusen. Tittade ut, världens kö av människor. Vi öppnade dörrarna kl.12.00 - sex minuter över var det fullt i hela restaurangen. Sen körde jag ett 13 timmars pass, och började kl.10.00 dagen efter igen. Jag och kimsan försov oss, sliten var bara förnamnet.



,E

Igår blev det på något vis fest hos oss. Melodifestivalen i främsta syfte. Full lägenhet efter ett par drop in timmar, sen var festen igång. Dominerande branch folk, de "ikke normala människorna" som polisen uttryckte det. Ja polisen kom. Rätt som det var stod där två av dem i vår hall. "Kan ni som bor här komma hit". Det var i det ögonblicket jag var glad för att alla inte var hemma, hade kanske sett lite suspekt ut och alla sju kommit där och ställt upp på en rad.

Det blev jag och Maria som fick ordna upp det hela. Vi hade tydligen inte bara spelat hög musik utan VÄLDIGT HÖG musik enligt grannarna, som utan att ens knackat på, ringt polisen. Vi fick inte direkt några pluspoäng för att vi hade fönstret öppet eller att det var en tisdag MITT I VECKAN. "Vanliga människor ligger och sover vid detta laget" - fick vi slängt i ansiktet. Vi bad om ursäkt, höll musiken avstäng och lovade att vi skulle dra ner på byn med en gång! Sen kilade dem igen. Och vi drog på gayklubb och lirade biljard.



Idag har jag varit ledig. Sovit ut riktigt länge, städat, tvättat, lunchat med madde, gått på stan och köpt världens finaste väska på Zara och myst med film och tilltugg i soffan. En meningsfull fri dag denna gång.
,E