, Em

Oh my god. Detta kan vara något av det bästa men också sjukaste jag varit med om so far!
VI har levt som två prinsessor i ren lyx under tre dagar. Vi har druckit fin champagne, ätit lobster, beställt värsta frukostbuffen och satt det på "Mr.Brancos bill", varit på alla turistattraktioner, varit på harrods, shoppat, åkt röd buss, ätit äkta fish and chips, drukit te och kännt oss allmänt engelska. Och det bästa av allt: vi har haft vår egna chaufför - Jim, dear sweet Jim :) vår egna. Ahh. galet. 

Andra kvällen var vi på musikal, "Wicked", något av det bästa jag sett - fick gåshud när jag tänkte på allt. Där satt jag i London och kollade på denna musikal (jag hade till och med en sådär liten kikare ni vet, kände mig som Julia Roberts i Pretty Woman). Jag satt där, för att jag hade fått en gratis resa för två med allt inklusive, av denna Manuel Castelo Branco. Hur overkligt låter inte det?

Det bästa var att jag fick besöka det kända övergångsstället där Beatles går över, på Abbey road, och kolla på Big Ben. Pricken över i:et var att vi hann träffa Gustaf och Ravelli också.

Nu är jag tillbaka i min lite tuffare och mindre lyxiga vardag, jag är dödlig igen. Men gud vad nöjd jag är. Detta var kempe kempe greit!


Me and Mary springandes genom london, med våra nuförtiden, något större rumpor. Klockren.



Vårt "Beatles foto". Jag och min vackra högra hand första kvällen. En liten turist reminder, kul och viktig. VI höll ju på att bli överkörda lite då och då!


Försov oss dagen vi skulle åka, det fattar ju du också. Det blev panik, jag hade inte ens packat. Fick ju inte mycket rätt vad det gällde strumporna, och självklart blev jag tvungen att ta av mig skorna vid kontrollen på flygplatsen. Där stod jag inför allihopa med mina otroligt snygga och sofistikerade strumpor.



Piccadilly circus - ett torg, inget märkvärdigt. Låten är i så fall betydligt roligare. Vi ville ge Manuel något fint och typiskt svenskt, tyckte vi lyckades väldigt bra. Absolut Vodka, gott och väldigt svenskt. SKÅL!


Vi i våra "Sherigton" badrobs och våra "Sherigton" nallar (som kostade typ 300kr stycket, tack Manuel). London Eye med Big Ben i bakgrunden. Min to die for tekanna. 



                                     

                                 Miss. Emelie Jonsson and Miss. Maria Edh -
                                 detta lyckades vi bra med.
,E

Kom hem för en vecka sedan, gick in på badrummet och där ligger den, mitt på golvet - en slitztidning. Den supersnygga och vältränade tjejen bara ligger där och skrattar mig i ansiktet. Det märks att man bor med killar - dem lämnar allt sina spår.

Ja de senaste tolv dagarna har jag levt lite i en gråzon, där endast jobba och sova har infunnits sig, i stort sett. Har hunnit med en del mat och umgänge också, men annars är det så det kännts! Jag har jobbat tolv dagar på rad med tre dubbelpass a 12 timmar, 14 timmar och 15 timmar i streck, och det börjar kännas nu. Bryter man ihop under arbetstid och börjar lipa så är man överarbetad om man heter emelie jonsson. Men förhoppningsvis blir det en bra lön, eftersom det bara är 12% skatt, inte 6 - ni ser trött och väldigt förvirrad.

Imorgon åker vi till London i alla fall. Blir borta tisdag- torsdag. Skönt att komma bort ett tag. Flygbiljetterna och hotellet är bokat och klart, idag ska jag och maria bara klura ut vilket flygplats vi åker ifrån och hur i h*lvete vi kommer dit ? (manuel som har bokat dem- han hade no clue) - kan bli intressant.

I denna gråzon- eller ska jag kanske säga en senare dimma. Så blev det några glas vin för mycket efter jobb i lördags. "Sätt dig nu ner, ta ett glas vin och ta det lite lugnt" sa KIm. Det var exakt vad jag gjorde, sen tog jag ett till och ett till.....sen var jag packad och befann mig på dansgolvet. Blev utgång och ett besök på jobb i detta tillstånd. Dagen efter var det bara till att bita ihop - två panodil, skrattande arbetskamrater och ett 12 timmars pass och sega sig igenom, allt utom kempegreit.


Haaa de (som man säger här).
,E

Jag är trött, väldigt trött faktiskt. Sov fyra timmar i lördagsnatt, upp jobbade dubbel vakt på restaurangen - 15 timmar. Totalt färdig. Behöver mina 8 timmars sömn. Sov 6 timmar, jobbade 7 timmar på donkan idag, jobbar typ 14 timmar imorgon också, följt av ytterligare 6 dagars jobb. (Vi betalar bara 6% skatt i november). Sen åker jag och maria till Londoooooon. see-mester (som torsten skulle ha sagt).

Ni som hängt med ett tag, vet att jag blev erbjuden jobb av en man på hans båt i somras, nere i spanien. Jag tog kontakt med han för ett tag sedan, så nu ska jag och Maria åka på arbetsintervju/ free time till London för att träffa denna Manuel Castela Branco. Ska charma till oss ett medelhavsjobb till sommaren, (ytterligare en av våra många planer och drömmar).

Hur som helst. Gick inom restaurangen efter donkan idag. Praktiskt taget somnade över bardisken med min mugg Te i handen. Drömmer om en bra lön, då kommer det vara värt det! Marcella och maria kom och höll mig sällskap dem sista timmarna på restaurangen. Så söta. Hade inga gäster då. Marcella beställde en mugg med mjölk. De andra kommer vanligtvis in för en öl, men marcella brukar komma inom och typ köpa en frukt. Vi lyssnade på bra musik och flippa ut lite.



Over and so so Out.
,E

Hade världens mysigaste äktenskapstid med emelie baby hansen igår efter jobb. Inte en dag för sent. Vi satt på DaQota, på uteserveringen i våra Svea mössor och bara pratade och disskuterade, det behövde vi. Jag älskar våra "you and me stunder". Jag mår bra av dem, och behöver det. Speciellt nu när jag inte heller har en Ida tillgänglig för att ta de där behövliga ventilations promenaderna med. Eller möjligheten att disskutera och analysera livet, i de ibland djupaste tankegångarna, med Joyan. Det bästa är att emelie ska flytta in hos oss i December, vi ska bli roomies - galet. Det är nämligen så att Kimsan sviker och ska flytta ut. Men det är en annan sorlig historia. Dock ska han visserligen bara flytta upp en trappa. Han, robin och ytterligare en kille från sthlm ska ta över Oskars och deras lägenhet. Så då blev jag OK med det efter en mindre bearbetning ;) Det är ju trots allt bara en trappa upp.

Fick även lite mysig samtalstid med maria igår. Hon kom ner till restaurangen när jag jobbade och höll mig sällskap. Hade inga gäster, så jag var nere i källarbaren och fixade inför fotbollsmatchen. Tände ljus, dämpade belysningen och satte på fotbollen på tv, sen satt jag och maria och pratade ett bra tag. Dö-mysigt som maria skulle säga.

Toni och robin kom in en sväng också, innan dem skulle iväg och lira boll. Dem såg ut som tvillingar, när de kom in i vars en svart mjukisoverall, likadana underställ, mössa och med en boll i famnen. Cute. (De är föresten och jobbar tillsammans nu. Toni kirrade in Robin på hans jobb). Jag älskar det faktum att alla hänger och tittar förbi restaurangen medan jag jobbar. Jag älskar mitt jobb, min vardag och jag älskar Oslo med andra ord.


,E

Mina två lediga dagar är nu snart förbi. Imorgon börjar jag 13.00-20.00, som servitör, ganska skön tid. Har bara fått servitör tider denna månaden, kanske får någon inringd tid i baren vem vet. Men det ska bli ganska skönt att komma in i det nu, har mest kört i baren innan. Tycker det är sjukt skoj att kunna kombinera dessa två. Mitt optimala.

Två saker har hänt här. Vi har fått en SOFFA. Det skönaste som hänt på länge. Ingen mer madrass. Världens lyx. Sen har vi fått en ny inneboende, Robin. Kims kompis från där hemma i Lysekil. Kalas trevlig kille, smälter bra in gänget. (MIchis bor inte längre här, sedan ett tag tillbaka, ifall jag glömt nämna det).

Om tre veckor kommer min familj på besök, la la la. Jag räknar ner dagarana.




,E

Aaa, i fredags blev det utklädnad, vin och halloweenfest, full sattsning. Började med en förfest här hemma, vi tjejer och håkansson. Som alltid annars hur trevligt som helst. Har haft en rad lyckade fester här på Olaf Ryes nu. Det blir alltid musik - allt ifrån rnb, rock, house och disney tema. "Bag in da box" och "I give my life" har blivit återkommande och väldigt spelade låtar här hemma, självklart allt på högsta tänkbara volyme. Vin, öl, sprit, SKÅL, dans, SKÅL, dans och dans. I like it.

Vidare till festen och Stian sen, som hade ordnat en fin lokal, passande till kvällen. Där var svarta galler väggar, statyer med människohuvud och stora tavlor, halloweenpynt, pumpor och tända ljus. Känndes lite "mysteriet på greveholm" känsla över det hela. Kom dock inte mer än 20-25 personer. Så världens fest blev det nu i efterhand inte. Men det var väldigt skoj i alla fall.

P i i i i i i i i i i i i i cs.



Jag ger mina poäng till bästa utklädnad till Toni. Har aldrig varit så rädd för något så snällt. Oslagbar.
,E

Igår var jag som sagt ledig. Morgonen inledde jag, maria och marcella med nybakade scones. Sen gjorde vi pizzabullar. Tog en sväng ner i stan och fixade halloween kläder och lite annat. Sen avslutade vi kvällen med en äppelkaka. Sådär kreaktiv har jag nog inte varit under hela min livstid.

Som planerat gjorde vi en super fin skylt till vår pumpa "Happy Halloween för fan / Från oss i 3V" skrev vi och satte upp på dörren, sen satte vi ut pumpan nedan för. När vi kom hem stod där  med stor spritpenna "3V = gay" och vår lilla pumpa hade fått en hitler mustasch. Kempe tack liksom. Fast tror det är oskar och dem där uppe som käftar med oss. Men hämden är ljuv, mohahahah.

Fick pratat en stund med lellky på msn precis. Skoj, fick en bra update om allt där hemma också. Önskar joyan en trevlig resa till Milano, och hoppas att Josse har det nice i London. Resten mår bra hoppas jag? Saknar er mina guldklimpar. Men jag kommer hem en snabb visit den 6:e december. Fika någon?

Ikväll ska alla på världens halloweenfest, då kör vi.
För denna fröken är nämligen ledig imorgon också, la la la.
Over and Out

,E

Okej, då ska vi se. Tre saker har jag att fortella er idag. Nummer ett, det snöar i Oslo idag. Toni väckte mig imorse "älskling, det snöar", min reaktion var ifrån att sova djupt till ett ryck, lite yrvaken, for upp och kollade ut genom vårt lilla sovrumsfönster, och helt riktigt, hela parken var helt vit, täckt av snö. Helt sinnes. Det har inte ens hunnit bli november.

Det andra är lite ruggigt på sitt sätt. Började jobba då runt 10.00 tiden igår, gick min lilla vanliga promenad ner till Seven Eleven på hörnet, för att hämta tidningarna till restaurangen. Möttes av ett tiotal polisbilar, ambulanser, ridande poliser och TV var också där med sina kameror. De hade slagit till och gripit några norska ungdommar, som jag förstod det som, var dem anarkister och hade lite skit för sig. De hade brutit sig in i ett övergivet lägenhetshus och spikat igen dörrarna och haft sig. Det hängde stora dukar och "flaggor" med olika sorters budskap skrivet på, nedan för deras fönster. Där var till och med poliser på taket, var värsta grejen. Hade det fortsatt ett tag till var det sagt att där tydligen var på väg in riktiga busar från sverige och danmark (köpenhamn). Samtidigt som detta höll på, skedde det ett rån precis intill denna brottsplats. Ursäkta mig, men kan man välja en sämre tidpunkt? stället fullkomligt kryllade av poliser.

För det tredje så ska jag snart bege mig ner till stan och möta en något panikslagen emelie. Hon ringde och behövde mig och öl NU (fast kanske inte i den ordningen?), det var ord och inga visor. Det får nog bli vinterjackan, för denna damen sitter ute where ever when ever. Inte lönt att strida. Det är jag vs. ciggen - hur stor chans tror ni att jag har där? come on. NULL, som vi säger i norge. 

Gotta go. Ciao.
,E

Okej idag har jag och jannie inskaffat en pumpa. Den är nu urgröpt och klar. Min tanke är att sätta den nere på trappen på gården och skriva något i stil med "happy halloween från oss i 3V" och check så har vi några gratis pluspoäng hos grannarna. Och inte nog med det, vi är väldigt ekonomiska också i samma veva. Marcella ska nämligen göra pumpapaj eller något liknande av innehållet och står just nu och rostar pumpa fröna i ugnen - vårt kvällsgodis. Hoppas mamma blir lite stolt nu när jag för taditionerna vidare, trots att jag nu inte bor hemma längre. Det trodde du inte va?

Även om det är en väldigt rogivande och mysig atmosfär här i lägenheten ikväll bland alla (maria saknas dock), så har folk haft några mindre vredesutbrott här nu i dagarna. En orsak - slut på toalettpapper, upptäcks på morgonen, ingen hit alls. Och lite liknande saker. Inget allvarligt, men lite sura miner har det allt varit.

Nu jobbar jag imorgon och på onsdag sen är jag leeeeeeeedig, efter 8 arbetsdagar med diverse dubbelpass. (Liten klapp på axeln, känner mig ganska duktig och lite stolt. Har inte shoppat ett dugg sedan jag kom hit i heller. Are you impressed, I'm impressed.)

Älskar min tuddie. Han är världens sötaste. Han kom in och drack lite öl efter jobb hos mig idag. Tycker det är så trevligt att alla mina nära och kära hänger där så mycket. Som igårkväll, då satt maria och madde tydligen och drack öl med Une och Ruben (mina över sköna arbetskollegor, från Latvia resp. Venezuela). 

                     

Nu står Toni och dansar till crossfire, jag dör så roligt. Han blir förmodligen sur när han får reda på att jag berättar det. Måste kila.
Puss på er alla.

,E

Här sitter jag som världens anti- sociala person, helt avskärmad ifrån resten av lägenheten. Det skiljer en dörr. Jag är helt slut i huvudet. Jobbade, direkt hem och möttes av fullt hus. Hade planerat en lugn hemma kväll med godsaker och tv by my self, (för det var längesedan, och jag är en person som har stort behov av att ibland bara få vara, få vara med mig själv, i lugn och ro, och det är svårt i en lägenhet med sju personer har jag märkt). Hur som helst, istället blev det en hastig och snurrig tre timmars kväll på Ikea. Inte alls jag vad ville. Dem andra har full fest där ute i vardagsrummet nu, Toni har fått upp sin baslåda till hemmabiosystemet, så ni kan ju själv gissa hur hög volymen är? Jag orkar inte vara där ute ikväll. Så jag har bäddat ner mig i vår stora mysiga säng, med filt, chips och dippa i lugn och ro. Precis vad jag ville ikväll. Det är ganska skönt att få vara osocial ibland, även om man heter emelie jonsson.

Efter att nu ha jobbat på donkan ett par gånger, har jag därmed också sagt mitt första riktiga "Spise her eller ta med?". Garvade sönder när jag sa det första gången i kassan (innombord självklart). Det lät så kul. Patrik mfl. förstår det roliga. Det är det speciella "falfel" tonläget som gör det.


,E

Har ni ofta funderat över det här med slumpen och ödet? Jag har. Tycker det är kul att tänka lite djupt kring det ibland, ni vet - Tänk om?

Tänkte berätta lite om mina roomies.
Vi har då självklart Toni, min älskling som funnits där så länge. Han är allt. Min trygghet och kärlek. Killen som alltid finns där för mig i alla situationer, som får mig att skratta, känna mig glad och älskad. Han är min snygging, min buffy, min tuddie helt enkelt.

Sen har vi Maria, den där bästa kompisen som har ett hjärta av guld, en kul humor och en underbar personlighet som gör att jag älskar henne så mycket. Hon är den vännen som sitter uppe till mitt i natten för att hålla mig sällskap på restaurangen så att jag slipper vara själv och rädd. Hon sitter där medan jag jobbar och är sådär social. Men hon sitter där under hela tiden ändå. Det är en vän.

Sen har vi Marcella, vår lila extra "mamma" som städar (frivilligt), diskar, plockar undan och gör fint. Damsugar och bakar kladdkaka, ger oss en sked med smet på, bakfulla som vi är, som ens mamma alltid gjorde (dock i situationer som när man var sjuk istället, men ni hajar liknelsen). Hon är alltid glad och pratar precis som oss andra otroligt mycket och intensivt. Saken med marcella är den att hon mummlar väldigt mycket, eller som hon själv säger: hon är väldigt dålig på att ARTIKULERA och sammen (oj, lägg märke till min norska input) med hennes dialekt blir det väldigt svårt att förstå henne ibland. Men det är charmen med henne.  Och det jämnar väl visserligen ut sig då resten här i princip är skåningar, om det är ju inte mycket bättre. Det roliga är att marcella har börjat säga "JAAA" med riktigt skånsk feeling. Och jag har börjat säga FOR, ex. jag for hem.

Sen har vi Kim, aka. Kimsan. Den glada lilla göteborgaren. Han lagar söndagswook, kommer på kul idéer och har blivit min och tonis nya gemensamma vän som vi tycker väldigt mycket om. Han är väldigt snäll, rolig och en skön energikälla, som dessutom bidrar till en positiv och jämn könsfördelning här i huset.

Sen, sen har vi lilla Jannie. Söta Jannie. Som är liksom jag lite flummig och yr i mellanåt. En person som också bidrar med många skratt, positiv anda och kul kommentarer, som vi gillar mycket. Hon är också den som bidrar till många öl här om helgerna och som var orsaken till att det överhuvudtaget uppstod en girlsnight, som totalt spårade.

Om det är ödet eller inte vet jag inte, men hade jag aldrig valt att åka till dalabadets strand istället för kämpinge den sommardagen 2003, hade jag aldrig träffat Toni, min kärlek. Och hade jag aldrig valt att spender mina gymnasieår i malmö på procivitas istället för söderslätts i trelleborg, hade jag aldrig träffat maria, som blev en bästa vän. Och hade jag aldrig gått barskolan på mallorca, hade jag aldrig träffat Marcella. Och hade jag aldrig tagit mig igenom dem där tuffa provjobbsdagarna på D/S Lousie här i Oslo, hade jag aldrig träffat Kim, eller Oskar för den delen, som gav mig nummert till vår hyresvärd, som resulterade i att vi fick denna lägenhet. Och om vi riktigt ska gå till ytterligheter, så hade jag aldrig ens fått chansen att jobba på D/S om det inte vore för att jag började jobba på Intersport där jag träffade Sofia, vars pojkvän Andy, gav mig tippset att höra av mig till barchefen på D/S! Och ödet eller inte, men vem visste att jag och Jannie (min bardomsvän) skulle sluta som sambos i Norge en vacker dag i 20 års åldern.

"Så, tänk om . . . ?"

Så hade jag, vi alla, kanske aldrig befunnit oss här i Oslo, på Olaf Ryes Plass 9, i Norge i denna fina och mysiga lägenhet tillsammans.


Efter vår lilla makeover.


Hur som helst, så är jag väldigt glad och tacksam att det blev så som det blev.
,E

Idag har jag varit ledig, så skönt. Jag, maria, marcella och michis har haft hälsodag. Började med 80st ankgång på gården, sen gick vi powerwalk i tre timmar i det fina vädert . Efteråt lagade vi mat: lax, sallad med massa nyttigheter. Vi fick se en ny sida av Oslo (annat än city och grunerlokke). Jag älskar Oslo, jag älskar kontrasterna mellan city, de nerklottrade slum områdena, de vackra parkerna och den fina fjorden.

Nu sitter maria och jag med färginpackning i håret som Lus Mia och Madicken. Förhoppningsvis blir det ett bra resultat och då är tanken att göra oss riktigt fina, för att sedan gå ner till DaQota och kolla på fotbollen med killarna ikväll.





,E

Auuuw, mina tjejer kan nog vara något av det sötaste på denna jorden! Fick det finaste kortet med posten, en hälsning från dem alla, när dem hade tacokväll. älskar er. tusen tack, det gjorde min dag.


Igår var jag själv på restaurangen, klockan 23.00 gick resterande personal hem och kvar stod jag. Skulle tydlgen stänga stället själv, Say What? Har inte ens fått upplärning om hur man räknar kassan och rutinerna kring allt. Greps av lite panik. Kasper fick komma ner och hjälpa mig sen vid ett tiden. Så allt ordnade sig. Men dem timmarna jag stod där helt ensam i en stor restaurang, när det regnade och var värsta ruggvädert ute, var det läskigaste. Var faktiskt rädd. Stor och tuff som jag är, men jag var rädd. Tänk så hade det kommit in några fyllon och utnyttjat sitationen, vad ska lilla jag göra liksom? Inget motstånd precis. Nej, det var inget kul.

Idag var det min lediga dag, lediga, dem ringde nämligen in mig nu. Så börjar klockan 18.00 till stängning. Pengar tänker jag. Tog dubelpass igår också, först donkan två till sex, sen daqota sex till två. Tolv timmar, därför skulle det vara extra skönt att vara ledig idag. Men imorgon då ska jag vara ledig.



,E 

Alltså, för att citera madde "av alla gånger en girls night har spårat". Jag är bakfull idag. Klockan nio imorse var jag fortfarande full, inte för att detta är något intressant att skriva eller på något sätt skryta om. Men ibland går det helt enkelt fel. Det spårade. Alla har legat med världens hangover i en hög i min och tuddies säng idag, käkat chips och dippa och kladdkaka. Jag ska snart jobba.

Det är min ophas födelsedag idag, Grattis gumman! Hon fyller 20 år, Hurra Hurra Hurra!
Jag är alltså bakfull på min bästis födelsedag. Men kul hade vi igår. Ostbricka, bag in box, musik på högsta tänkbara volyme och "I give my life", det låten är farlig.


                             
                                         
                                                    Tonis verk.

Over and Out.
,E

Idag har jag och Toni varit på dejt. Efter jag slutade jobb, gick jag min tre minuters trapppromenad hem, tog en dusch, klädde om sedan gick vi ner dit igen. Åt middag, drack kaffe, myste och slappnade av framför brasan ett tag, lite kvalitetstid utanför lägenheten. Väldigt trevligt.

Toni fick jobb med en gång vi kom hit. Har jobbat sedan dess, men en annan firma har ringt han och velat ha han där istället. Dem erbjöd ännu bättre lön tydligen, så nu börjar han där på måndag istället! Han trivs lika bra som jag gör här och allt fungerar lika bra som jag förutsatt att det skulle göra, än så länge i alla fall. Känns bra, och helt underbart att bo tillsammans. Min lilla sambo.

Allt fungerar väldigt bra i lägenheten för övrigt också, mellan alla. Över förväntan. Trodde det skulle bli jobbigare. Men just nu går det väldigt bra. Tycker bara att det är trevligt att komma hem, och att där alltid finns någon som är hemma. Någon hänger på sitt rum, lagar mat, tar en dusch, tvättar, eller kollar tv. Väldigt sött när jag kommer hem och tjejerna sitter där alla fyra på en rad i vår "soffa" och kollar på film. Tittar upp på samma gång med sina stora ögon, när man tittar in och säger Hej!

Imorgon ska vi ha lite girlsnight. Vin och ostbricka. Köra ut killarna och göra vad vi vill, lyssna på den musiken vi vill och leva loppan här hemma för oss själva. After work night. Fan vad mysigt. Alla tjejer är varmt välkomna till Olaf Ryes Plass 9 imorgon, check.



,E

Ja, jag vet jag är lite av en bergochdahlbana. För just nu är livet som en dans på rosor. Jobbade på DaQota i lördags, stod i baren och spexa med Marit. Grymt kul. Levererade en mojito til en dam, som kom tillbaka och sa att det var den godaste mojiton hon någonsin hade druckit och var tvungen att köpa en till. Blir man glad då eller? Vilken kick. Har lärt känna dem flesta av personalen där så nu känns det kul att gå till jobb. Där jobbar folk från flera länder, så får tillfälle att öva upp min engelska också, vilket aldrig är en nackdel.

Slutade vid halv två på natten, hem sov lite, sen var det dags att stiga upp och bege sig ner till karl johan och mc-donalds. Fick stå i kassan denna gång, inga pommes. Betydligt roligare. Så nu känns det bra där med. Gäller bara att komma in i det lite och lära känna miljön, personalen och rutinerna så är den värsta fasen över gällande "nytt jobb" vägen. Och det känns som om jag har tagit mig igenom den nu, och börjar trivas på riktigt. Visst det är lite saker som fortfarande inte sitter än, och på DaQota är det fortfarande under uppbyggnad, i och med att det är nystartat. Men det är kul att få vara en del av det och hjälpa till att få igång allt och alla rutiner.

Häromdagen bakade jag bröd (som min kära moder redan förberett till mig innan jag åkte hit). Hällde i mjölblandningen och tillsatte lite fil och sirap, sen var det i princip klart. Världens godaste bröd (maddes recept). Som marcella käkade upp på fyllan. Tur jag hade gjort ett till.

Har nog fördmodligen några av de finaste vännerna där hemma. Fick ett par sms av dem i helgen när dem festade, att dem saknade mig och att jag fanns i deras tankar. Så sött. Värmde mitt hjärta. För dem finns i mina tankar ofta också. Hör ni det ladies; I fucking miss you guys. Har tänkt på det att jag är lyckligt lottad. Det är inte en självklarhet att alla har det där stora härliga tjejgänget, kärngänget som hållt ihop i så många år. Några av ens bästa vänner som alltid finns där och som bryr sig om en. Som man kan disskutera allt mellan himmel och jord med, som man kan skratta och gråta tillsammans med, vara sig själv och ha så fruktansvärt trevligt med. Lite unikt. Visst det medföljer den del tjafs, iritation, intriger och tråkigheter ibland, men så funkar tjejer helt enkelt. Inte världens grej. Men det positiva överväger alltid och det är det som gör dem till något av det bästa. Det blir ännu klarare för mig nu när dem alla är på avstånd. (och annica du är inräknad där med, hur långt nu än flyr, capish? ;)

,E happy jonsson.

ps. HURRA HURRA HURRA för frida som fyller 20 år idag. Grattis gumman!

Ja, det blev en bra kväll på DaQota igår. Fick äntligen göra lite drinkar i baren, som jag längtat efter en bra tid tillbaka nu. Lite caipirinha, Irish coffee, dry martini, öl och ännu mera öl. Fick bra dricks också, gillas. Blir samma pass ikväll, 20.00-01.30. Sen börjar jag klockan tio imorgon bitti, som servitör (Ja, det heter servitör här även för tjejer, inte jag som är helt efterbliven).

Idag var jag och marcella på upplärning på mc-donalds nere i stan, fick jobbet båda två, hur bra som helst. Jag hade ansvar på pommes avdelningen, om vi nu ska låta lite fancy. I själva verket stod jag och gjorde pommes fyra timmar i streck. Var väl inte sådär jätte stimulerande direkt, men det funkade. Varmt, ont i ryggen, enformigt och sår i öronen (ni vet själva, Piiiiip.... Piiiiip...Piiiiiip). Men blir nog roligare när man kommer in i det. Om inte annat så var det verkligen en morot för att plugga vidare och skaffa mig ett framtida bra jobb, dvs. Inte donkan. Men lönen var bra och jag vill ju tjäna pengar så, det är bara till att bita ihop. Jag var visst flink på det här med pommes enligt medarbetarna i alla fall, wo ho!

Att vara ny på ett jobb tar dock på krafterna. Man har en tendens att vilja vara bäst med en gång, kunna allt och vara bra på det man gör. Och lets face it, det är man inte den första tiden, helt omöjligt - erfarenhet är kunskap helt enkelt. Men jag har dåligt tålamod. Jag gillar inte att bara vara bra, så att då dessutom vara ny på två jobb samtidigt, två helt olika jobb också, tar på krafterna.

Det är i sådana här lägen jag längtar tilbaka till mina gamla jobb, Intersport i första hand. Mitt jobb där jag var duktig och visste mycket väl vad jag gjorde. Saknar mina otroligt härliga arbetskollegor där med. Den trygga, lättsamma och rutinmässiga vardagen som jag trivdes så bra med. Men det är exakt detta jag ville, utvecklas, möta och ta mig igenom nya utmaningar, och få nya erfarenheter. Men att det må ske i samband med norska och en hel del engelska försvårar det. Har lärt mig att kommunikation är väldigt viktigt och man kommer långt med det. Allt hade varit så mycket lättare och alla talade svenska. Norska kan vara kempesvårt i mellanåt. Jag trenger att lära mig. Och det är en av mina aktuella utmaningar för tillfället, lere mig norsk. Och bli kempebra på mina jobb.


,E

Halleluhja moment, jag har fått jobb, JOBB JOBB JOBB.

Jag är så glad. Kunde inte blivit mycket bättre. Inom loppet av tolv timmar igår hade jag fixat två jobb. Det första är ett restaurang jobb. En restaurang som ligger precis i bottenvåningen av vår lägenhetsbyggnad. Det vill säga att det tar mig cirka tre minuter att kila ner dit, ljuvligt och säkert för alla er oroliga själar.

I alla fall, stället heter "DaQota" och är ett mysigt och lagom stort ställe, precis i min smak. Tuff inredning (flygplans stolar bland annat), många värmeljus, myshörna med öppen brasa, god och normal mat, lagom pris och skön rockmusik. Personalen är jätte trevliga och tyckte att jag var "kempebra" redan min första dag. Känns skönt, här gjorde jag ett bra jobb med en gång, vilket alltid känns skoj och stärker självkänslan. Det bästa av allt är att jag kan ha mina egna kläder på mig, ett par jeans, en snygg topp och bekväma skor. Inga finbyxor och skjorta här inte, underbart.

DaQota har ett syskon, en restaurang/bar (med samma ägare) som ligger precis bredvid nästan, "Qba". Personalen på båda ställena är som en stor familj och hjälps åt. Som igår fick jag hoppa in på Qba. Rktigt kul, stod i baren och gjorde lite av varje, njöt musiken, levererade öl, fixa shottar till en nervös tjej som skulle på date, mm. Nä, det var grymt roligt. Efter stängning tog jag och Hilda ett glas vin och en räkmacka och hängde lite. Sen kom lite folk ner ifrån Daqota och festade lite, jag blev lite halv packad efter mitt vin så jag tackade för mig och gick hem. Ska jobba ikväll också, fast på DaQota, hoppas det blir samma tryck där.

Jag provjobbade i tre timmar häromdagen, chefen var där i en halvtimme och kollade in mig. Dagen efter hade vi möte, jag frågade hur jag hade skött mig? Hans svar blev något i stil med att han hade velat ge mig tjänsten redan efter den halvtimmen. Jag sken upp, sen sträckte han fram handen och hälsade mig välkommen till familjen och till DaQota.

Drekt efter hade jag möte på Mc-donalds. Tio minuter. Sen sa han att han skulle ringa, men att jag skulle betraka mig själv som anställd, sen log han. Och mycket riktigt så ringde han på kvällen och erbjöd mig tjänsten. Hoppas jag kan kombinera dessa två på ett maximalt sätt bara. I vilket fall, så känns det väldigt bra. Nu är jag verkligen på gång!

Jobb - Check (x)
,E

Hej cupcakes.

Förlåt för dålig uppdatering, shame on me. Internet har segat. Men allt går bra här i grannlandet. Fick lånat en damsugare av grannarna där uppe, blir lätt ganska smutsigt efter sju pers märkte vi, (har en tillfällig inneboende nu också - Michis), men nu är här fint igen.

I lördags var vi inställda på en lugn kväll, mjukisbyxorna var på och alla hänge i vårt lilla vardagsrum, kollade vänner (som rullar avsnitt efter avsnitt på vår TV dygnet runt ungefär) och chillade. Då kom plötsligt Martina och Anita upp om, finklädda, på festhumör och med spriten nära till hands. Vi hade tydligen bjudit hit dem på pre-inflyttningsfest, sedan glömt att berätta att den var inställd, Woops!

Så det var ju bara till att byta om och ändra inställning. Jag, tjugo minuter, ombytt, några glas vin och sen var vi iväg. Blev förfest med Bente och Maren (två sköna tjejer från barskolan, norskor, som var på besök i storstan). Dem bodde på Oslos finaste hotell. Mer vin, kortspel och tjejsnack, norskt tugg.....hm?.  Drog vidare till John's och sedan till Cosmo, ett av Oslos finaste uteställen. Typ Oslos motsvarighet till Whiteroom skulle jag gissa, hela stället såg ut som en stor I-pod. Fint men dyrt! Nu blir det till att hålla i slantarna tills jag fått ett jobb. Check. Fick gå hem i regnet, verkligen tokregnade ute. Då pratar vi en 45 minuters promenad, ingen hit, var total genomblöt.

I söndags var alla var ganska bakfulla och allmänt trötta. Men vi gjorde världens frukost, en riktigt amerikansk, med scramble eggs och bacon ja ni vet, hela kittet. Riktigt sattsigt. Maria och Michis kom sen på kvällen, då blev det söndagsmiddag - wok a la Kim. Så mat råder det då ingen brist på.







Nej nu ska jag krypa ner intill min egna lilla cupcake.
Over and out.
,E