, Em

Ja, jag vet jag är lite av en bergochdahlbana. För just nu är livet som en dans på rosor. Jobbade på DaQota i lördags, stod i baren och spexa med Marit. Grymt kul. Levererade en mojito til en dam, som kom tillbaka och sa att det var den godaste mojiton hon någonsin hade druckit och var tvungen att köpa en till. Blir man glad då eller? Vilken kick. Har lärt känna dem flesta av personalen där så nu känns det kul att gå till jobb. Där jobbar folk från flera länder, så får tillfälle att öva upp min engelska också, vilket aldrig är en nackdel.

Slutade vid halv två på natten, hem sov lite, sen var det dags att stiga upp och bege sig ner till karl johan och mc-donalds. Fick stå i kassan denna gång, inga pommes. Betydligt roligare. Så nu känns det bra där med. Gäller bara att komma in i det lite och lära känna miljön, personalen och rutinerna så är den värsta fasen över gällande "nytt jobb" vägen. Och det känns som om jag har tagit mig igenom den nu, och börjar trivas på riktigt. Visst det är lite saker som fortfarande inte sitter än, och på DaQota är det fortfarande under uppbyggnad, i och med att det är nystartat. Men det är kul att få vara en del av det och hjälpa till att få igång allt och alla rutiner.

Häromdagen bakade jag bröd (som min kära moder redan förberett till mig innan jag åkte hit). Hällde i mjölblandningen och tillsatte lite fil och sirap, sen var det i princip klart. Världens godaste bröd (maddes recept). Som marcella käkade upp på fyllan. Tur jag hade gjort ett till.

Har nog fördmodligen några av de finaste vännerna där hemma. Fick ett par sms av dem i helgen när dem festade, att dem saknade mig och att jag fanns i deras tankar. Så sött. Värmde mitt hjärta. För dem finns i mina tankar ofta också. Hör ni det ladies; I fucking miss you guys. Har tänkt på det att jag är lyckligt lottad. Det är inte en självklarhet att alla har det där stora härliga tjejgänget, kärngänget som hållt ihop i så många år. Några av ens bästa vänner som alltid finns där och som bryr sig om en. Som man kan disskutera allt mellan himmel och jord med, som man kan skratta och gråta tillsammans med, vara sig själv och ha så fruktansvärt trevligt med. Lite unikt. Visst det medföljer den del tjafs, iritation, intriger och tråkigheter ibland, men så funkar tjejer helt enkelt. Inte världens grej. Men det positiva överväger alltid och det är det som gör dem till något av det bästa. Det blir ännu klarare för mig nu när dem alla är på avstånd. (och annica du är inräknad där med, hur långt nu än flyr, capish? ;)