Sydney.


Och sa kom vi till Sydney. Australiens landmarke med det vackra Operahuset och pa sitt satt huvudstaden - kan man ju tycka. Vi spenderade over en vecka dar. Vi fick bo lite halvt forbjudet i Lorenzos studenthus, dar vi trangde ihop oss alla tre i hans lilla rum. Lorenzo ar en van till Maria som nu jobbar och bor i "Coogee", ett mysigt omrade som ligger en kvart med buss utanfor centrum. Egentligen hade han inte tillstand att ha oss boende gratis dar, i och med att det var ett studentrum med delat kok och vardagsrum. Men folket dar gillade oss och kunde inte bry sig mindre. Sa vi inskaffade oss en kingsize luftmadrass och flyttade in dar for ett tag. Vi fick smyga runt ute i korridorerna lite forsiktigt bara sa att vi inte sprang in i "managern". Lite sneeky men billigt och bra for var budget. Trala la la. 

Forsta dagen gjorde vi Lonely Planet bokens rekomendation "The coastal walk from Bondi - Coogee" utan att veta om det, och tvartom. Lorenzo visade oss vagen dar vi gick cirka en timmes promenad langst kusten och klipporna. Valdigt vackert! Tillslut kom vi fram till den okanda stranden: BONDI BEACH! Den var fin men inte mycket mer an det. Valdigt uppforstorat enligt mig! Men been there done that, som man sager.

Resterande dagar turistade vi runt i vanlig ordning inne i centrum. Vi vandrade runt i den vackra botaniska tradgarden dar det hangde massa fladdermoss och dinglade uppe i tradtopparna, vi fick sett Operahuset (som levde upp till forvantan) och en close- up pa Kaknas- kakelplattorna, och aven skymtat Sydney Harbour bridge i solsken. Vi lullade runt inne pa Sydney Aquariums och jag at varldens godaste pannkakor till lunch. En kvall gick vi ner en svang till Darling Harbour. Strosade runt och tog sen en glass pa bryggkanten.

En dag tog vi farjan fran Harbour bridge ut till Manly. Ett valdigt "laidback" och mysigt stalle. Lite kontrast till citypulsen inne i stan. Vi motte upp Lorenzos vanner. Ett skont gang som bodde tillsammans i ett litet hus, typiskt australienskt "surferdude" house. Vi hangde lite nere pa stranden, kakade mat och drog sen ner till hamnen, drack ol och kakade lite takeaway pa bryggan. Inget speciellt men anda en grymt trevlig dag! Alltid kul att umgas med den sa kallade lokalbefolkningen!

Annars holl vi oss ganska mycket i lilla Coogee. Lagade mat, solade, badade, umgicks med tva supersota Irlandska tjejer som hade dekorerat hela sitt rum i rosa, monster och glitter. Och sa "lovely och love" med varldens mest grova irlandska accent.

En natt lag jag i var sang - korrektion, madrass. Jag lag dar och hackade tander. Det var kyligt ute. Min kladpase fick agera huvudkudde och vi delade en uppknappt sovsack som tacke - en backpackers glamorosa vardag. Ratt som det brot helvetet loss bland tva franska tjejer ute i korridoren. De borjade skrika hysteriskt pa varandra pa en valdigt upprord franska (mer an det forstod vi inte), drog varandra i haret och slogs. Tillslut krossades en glasruta och det blev antligen tyst. Vi lyckades somna. Sen fick vi reda pa att en av killarna i huset hade varit sa hog att han bajsat ner hela deras rum (och de hade heltackningsmatta - kalas). En handelsefull natt med andra ord. Dagarna efter var vi livradda att det skulle bli inspektion efter allt som hant, sa varje morgon fick vi gomma undan alla vara saker och flytta in madrassen i en forvarings skrubb. STOK pa den!

Nyarsafton spenderade vi ute pa ett grasfallt, jag ikladd vitt till skillnad ifran den traditionella lilla svarta. Stralande sol, varmt, shorts och sandaler. En valdig kontrast till hur nyar brukar se ut en dag i slutet av December. Vi kastade boll, hade picknick, umgicks och njot av dagen. Och pa kvallen stod jag som fastklistrad och tittade pa alla fina raketer. Sog in ogonblicket och lat kameran vila faktiskt! Valdigt vackert!

Vi gillade Sydney, men gillar fortfarande Melbourne mer. Sidney ar anda Sydney och det var bra, men Melbourne har karaktar!



, Em.



Mmmm, Melbourne.


Efter nagra stilla dagar i "Broome" flog vi vidare till "Melbourne" - alskade Melbourne. Vi spenderade en vecka i denna fantastiska stad. Fick snallt bo hemma hos John och Jostein, vanner till Maria. De bodde i en charmig lagenhet valdigt centralt om "Chapel Street". En lang shoppinggata med manga mysiga restauranger och fik. Forsta dagen gick vi en svang och handlade vars ett par nya fina sommarsandaler. Sen gick vi och satte oss pa en uteservering, delade en flaska vitt och spelade vart nyinkopta spel "50 things to do once in a lifetime". Njot av livet och stunden i solen. Nu var vi lite hemma - lite hemma i Oslo pa ett satt och lite hemma i Australien pa ett annat. Har trivdes vi, genast!

En dag drog vi ut pa lite aventyr. Vi fick snallt lana Chanelles bil (en super trevlig tjej fran Melbourne som vi traffade pa var resa i Asien, for tva ar sedan). Vi tankade och bad en tyst bon om att vi skulle fixa det har med vanstertrafik, utan att nagon kom till skada. Sedan brummade vi ivag. Det var Maria och jag som fick skiftas om att kora, da vi var de enda med korkort. Och det gick faktiskt bra. Mer an bra. Och mycket battre an forvantat - vi rockade vastertrafik helt enkelt. Saken hor till att sjalva bilen var ocksa vanstermonterad. Vi satt alltsa pa hoger sida i bilen, med vaxelspakarna pa vanster sida och korde pa vanster sida om vagen! Lite forvirrande, ett par missoden med vilken sida jag borjade kora pa, tills jag helt plotsligt fick motande trafik pa fel sida eller nar maria skrek for att paminna mig. Vindrutetorkarna gick aven ganska varma varje gang Halfy skulle blinka i en inarbetad vana med vansterhanden. Men WE DID GOOD!

Vi korde hela "Great Ocean Road" upp till de "Tolv Apostlarna". Och fick en fin dag med sma stopp langst vagen: matrast, benstrackare, kissepaus och utsikts ogonblick. Det var perfekt vader och radion levererade varldens basta bilmusik dagen till ara. Vi sjong allsang till "Live a virgin....", korde igen om skog och upptackte vilda koaler, korde vilse mitt i jungeln pa vagen hem och fick riktig panik ett tag nar det borjade bli morkt och bensinen var nere pa reservtanken. Men lyckades ta oss hem i tryggt forvar, efter en grymt harlig dag.

Vi var aven nere en svang i "St:Kilda" en dag och jobbade pa brannan innan julafton. Marklig kansla att se folk ga runt i badshorts och tomteluva nar solen stralar. Det blev ocksa en stadig tur inom vart alskade "IKEA" dar julmaten inhandlades.

Julafton firade vi pa ett riktigt alternativt satt. Vi drog ihop svensk och norsk julafton, pask, midsommar och 17:e mai - i ett. Gjorde julmat med sill, kotbullar, potatisgratang, lingonsylt, brunsas, gravad lax, rodbetssallad, agg, kraftor, revben, jordgubbar och daimtarta. Vi inledde morgonen med att spela massa julmusik, sen gick vi ner pa "Tusk" (som hade kommit att bli vart lilla stamhak for veckan), at frukost och skalade i champange. Sedan promenerade vi runt pa stan i shorts och sandaler i stralande sol och gjorde den sista julklappshandligen. Nar vi kom hem laddade vi ner "Kalle Anka", drack glogg och oppnade julklappar. Sen blev det utgang som avslut pa en riktigt rolig och annorlunda julafton 2011. 

Som sista turist grej, korde jag och M pa en egen dagsutflykt till "Phillips Island" dar vi kollade pa "Penguin Parade" nere vid vattnet. Man satt i sanden i skymningen medan man sag varldens minsta pingvinras traska upp fran havet och over stranden upp till sina bo uppe i graset. Riktigt sota sma djur!

Vi akte ifran Melbourne men tog med oss en liten bit i hjartat.
Tack for allt J&J!





, Em

Australien - westcoast.


Ja, så där stod vi. Aningen förtvivlade över situationen. Tills Phil dök upp som en räddande ängel. En väldigt trevlig ung man som bodde i ett jättegulligt hus, ganska så lokalt. Han erbjöd oss sovplatser. Våra varningsklockor började ringa - är det just sådana här situationer våra föräldrar varnat oss för?

Grejen var att han stod med sin mamma och syster, som hade kommit för att hämta upp honom på flygplatsen. De verkade vara som vilken "normal" familj som helst. Vi var skit trötta och tanken på att spendera ytterligare en natt på en kall flygplats var utesluten. Magkänslan kändes bra så vi hängde faktiskt på!

Det blev fyra fina dagar i Perth och i huset. Det var Phils sista semesterdagar så han var ledig med oss. Han körde bil längst motervägen med oss, drog med oss till stranden dar vi solade och badade tacksamt, vi fick tvatta och han fixade australienska telefonkort till oss. Jag och M fixade världens BBQ som tack, där vi bland annat grillade "Känguru" (smakade lent och faktiskt ganska gott). Vi hade en himla tur, och tackade for gastvanligheten - men lovade varandra att aldrig spela så igen!

Sen var det dags for oss att hoppa pa bussen och fa uppleva Vastkusten. Det blev tio fantastiska, men intensiva dagar. Bob, vår guid, lyckades vanda min och Marias dygnsrythm fullstandigt. Hor och hapna, men vi gick upp halv sju varje morgon och somnade strax fore nio varje kvall. Vi åt på fasta tider och vandrade en javla massa. Det var grymt varmt och vi svettade nog ut varenda slaggprodukt i kroppen, drack litervis med vatten, åt mycket sallad och anvande inget smink - rena rama HALSORESAN med andra ord.

Vi spenderade fyra dagar i Australiens såkallade "Outback". Verkligen ute i ingenstans! Vi sov i stora talt, utan varken flakt eller AC. Det var 46 grader varmt och dog lite. Vi lag som doda hundar pa rygg i vara sangar och stirrade upp i taket. Svetten bokstavligen bara rann! Och det fanns inget du kunde gora åt saken. På dagarna var vi ute och trekkade, upp och ner før berg och dalar. Solen gassade och flugorna surrade runt dig konstant. De satt pa lapparna, pa ogonen, i oron ovh nasa - all over you. De var sa fruktansvart irriterande, och jag ville bara doda dem små javlarna. (Om jag nagon gang skulle fa chansen att utrota en djurart sa skulle jag valja flugorna har i Australien. Eller flugor overhuvdtaget). Fy fan for ett storigt djur.

M och jag drabbades ocksa av ett sakallat "nervous break down" under sista dagen, mitt ute på vandringen. Vi var langst bak av alla andra. Satte oss for att vila pa en stor sten av ren utmattning. Sen satt vi dar i en kvart och bara skratt/grat helt hysteriskt. Vi visste inte vart vi skulle ta vagen. Det var sa fruktansvart javla varmt, och du var helt genomblot av svett. Flugorna vagrade ge sig, och benen borjade ge vika undan stegen (och da hade vi mer an halften av strackan kvar). Vattnet var nastan i ett kokande tillstand och vi var grymt kissignodiga. Vi satt och skrattade åt ironin med hela den har trekking biten. Vi som lovade oss sjalva att ALDRIG utsatta oss for det igen efter vad vi gick igenom i Norra Thailand.

Hur fan lyckades vi satta oss i samma situaton igen, och dessutom toppa det? Hur ar det mojligt att vi inte fick reda pa att turen inneholl trekking? Huuuuur?

Trots allt det jobbiga, var det helt klart vart det. Vi har upplevt fantastisk natur. Fått svalkat oss i naturliga badkallor langst inne i jungeln, dar det hangde fladdermoss uppe i traden och rann vattenfall langst sidorna. Vi har atit middag under klar stjarnhimmel i en tyst och fridfull bush miljo. Då det enda du hor ar syrsorna som låter i buskarna. Vi har sett magnifika solnedgangar, bott pa en bondgard som hade katter, kor och lagereld i en skon kombination med palmer och en pool. Haft manga fina kvallar med kortspel och gemenskap utan tillgang till telefon eller internet for den delen. Sett vilda delfiner blivit matade langst strandkanten. Varit pa en strand som bestar av bara snackskal. Akt "pulka" på sanddyner och sett sa manga vackra platser.

Jag hade dock min vanliga tur, eller ska jag saga otur, med mig aven har. Jag hittade "THE bikini" och var skit nojd over mitt catch. Sista kvallen hangde jag ut den pa tork, och gick och la mig. Dagen efter var den borta. Formodligen stulen av gruvarbetarna som bodde pa samma stalle. (Gruvarbetarna ar medelålders man som ar skaggiga och saknar tander. De ar fula och smutsiga och har inte sett tjejer pa helt for lange. Uppfor sig snuskigt, beter sig illa och ar skit fulla hela tiden). Jag vill inte veta vad de gjort med den. Bara tanken acklar mig! Och jag ar skit forbannad! Orka ta nagons badklader!

Dessutom samma kvall nar jag ska somna, hor jag konstiga sma ljud i huvudhojd med min sang. Da sitter det givetvis en liten odla pa insidan om fonstret. Det blev panik, och jag involverade typ hela korridoren av folk, som gjorde vad de kunde for att fanga den. (Utan vidare framgang. Vi blev istallet av med den - vilket egentligen ar annu varre). Det var morkt, jag var trott och bitter. Jag var med andra ord inte alls upplagd for risken att en odla skulle klattra runt i min sang just då! Jag brast ut i grat ute pa en bank, och var råbitter over allt innan jag lyckades samla mig. Att resa ar inte bara en dans på rosor!

Vi avslutade vastkusten med fyra avkopplande dagar i "Broome" dar bodde vi på hostel. Vi hade aircon, flakt, rena och skona sangar och varm, fast flaktande temperatur. Vi gjorde inte mycket vettigt dar. Jobbade på brannan lite mjukt och korde starkt poolhang om dagarna. På kvallarna lagade vi mat, korde "Skippo" i vanlig ordning och laste bok. Riktigt skont! En kvall akte vi ner till stranden och red pa kameler och tittade på solnedgangen.

Vi sjong pa min lilla sang som jag i brist pa annat hopp komponerade ihop under vandringen uppfor en backe. "Santa can you hear me? I have been so good this year, and all I want for Christmas - is an AIRCONROOM up in BROOME". Och det fick vi ju faktiskt lyckligtvis!

Australien so far: Kan vi konstatera att folk går och handlar barfota i shoppingcentrum, ar valdigt trevliga och avslappnade, de har vita pappigojor i traden istallet for trotta skator. Du kan kopa med dig din egen alkohol och tag med till en restaurang om de inte har serveringstillstand. De sager alltid tack och hejda till sin busschauffor. Och det lever verkligen upp till sitt rykte om ett underbart land!

























Fler bilder hittar ni pa: http://www.facebook.com/emeliealexandra?sk=photos


, Em

RSS 2.0