, Em

Men hallå vad längesedan jag uppdaterade här sist. Jävlar vad dåligt! Tänker mest på min trogna läsare. My one and only baby brother, Robin. Som inte får reda på så mycket annars. Men det har hänt så mycket på senaste. Hinner knappt med i svängarna själv.

Mamma, kära mamma, har i alla fall varit här över helgen. Vi hade mor och dotter kvalitetstid med mycket trevliga stunder. Middagar, utflykter, grillning i parken, öl, irländsk musik och mer mer mer.

Idag började jag dagen nere på bryggan med mamma. Satte oss på en bänk i solen och njöt sista stunden med frozen yogurt och blickade ut över fjorden och vattnet. Sen vinkade jag av henne på terminalen. Sorgligt. Sätter mig på centralen och inväntar trikken, då är det någon jävla indian som lirar "Chiquitita, tell me what's wrong" med Abba på flöjt. Lite sådär "strö salt i såren" stämning. Då brister det. Börjar gråta under mina solglasögon.

Sen har jag världens mysigaste dag i solen på "Jacob Aall"s uteservering, i sofforna med mina vänner. Drar en god lunch, koser dessert, jobbar på brännan, dricker två latte och bara njuter. LIVET LEKER liksom. Sen blir det trist stämning helt plötsligt och det brister igen, där under mina solglasögon. Då lämnar vi bryggan. Och nu ligger jag nerbäddad under mitt täcke och lyssnar på "Regina Spektor" och ser ingen mening med livet riktigt (med en nypa salt). Är fett kluven med mycket i mitt liv just nu. Så det är synd om mig själv, på ett ironiskt sätt.

"Mitt i mellan Emelie" - tjena!



Vigelandsparken, Oslo.

, Em.