I don't feel like dancing.
Jag är bitter rakt igenom. Måste spy av mig. Det får bli här, då varken maria (mitt trogna bollplank) eller emelie finns vid min sida. Men det är väl det bloggen delvis är till för, för att just ventilera sig. So here it comes. Läs, eller klicka ner.
Jag är bitter på att folk inte kan kontrollera sina ungar bättre, låter dem göra vad fan de vill och var de vill. Skitungar.
Jag är bitter på att folk inte sköter sina städveckor och uppskattar allt extra arbeta man gör i deras ställe, för alla.
Jag är bitter för att vi fått vår lägenhet uthyrd men att vi själva inte har någonstans att bo om mindre än en månad. (Tabbe)
Jag är bitter för att vissa människor inte kan uppföra sig och kan gå på restaurang som civiliserat folk. Skäms.
Jag är bitter för att jag kanske ska flytta ifrån mitt underbara grunerlokke.
Jag är bitter för att folk har svårt att svälja sin stolthet och inte kan be om ursäkt.
Jag är bitter för att jag inte kan släppa oron av att drabbas av fågelinfluensan, och att jag går miste om vaccination mot den, precis innan jag ska ge mig ut i Asien så länge.
Slutligen så är jag bitter på att folk är bittra hela tiden.
Arrrgh.
Toni och Jonas sitter och festar i vardagsrummet. Jag har stängt in mig på rummet. Här måste städas, "här ser ut som ett hoorhus" som Aurel skulle ha sagt. Det är jag också bitter för. För tillfället får jag lite panik i vårt trånga lilla rum, får inte plats med mina grejor. Allt ligger i en röra. Jag behöver mer "jag". Jag känner inte alls för att festa nu. Jo, kanske för att T är så söt mot mig med sina röda kinder. Men ska nog sitta här ett tag först. Lyssna lite på "sister hazel" och lugna mina nerver. Oh eller "the frey". Eller Tracy.
Så.
,E
Enough is enough.
Måste bara berätta om mitt frispel häromdagen. Kommer hem ifrån jobb, har jobbat stängning och tagit ett par öl efter jobb. Är väll hemma runt 4.00 tiden på morgonen. Ser ett avsnitt av "sex and the city" innan jag somnar. Vaknar av en tjej som står och skriker stämbanden av sig på historiens mest arga sätt (förmodligen i mobiltelefon, för jag hörde inget mot tugg ifrån någon), precis nedanför mitt fönster. Det var inte ens öppet, men hon hördes in i mina djupaste drömmar.
Jag klickade. Blev fullkomligt galen. Flög upp ur sängen, öppnade fönstret och skrek det högsta jag kunde "SHUT THE FUCK UP, I'M TRYING TO FUCKING SLEEP HERE, YOUR FUCKING IDIOOOOT" (orkade inte chansa på vilket språk hon talade, det framkom nämligen inte i hennes extremt upprörda- fylle- utskällnings- samtal. så jag körde på det internationella säkerhetskortet).
Kan ni tänka er mig hängandes ut genom fönstret tjugo i sex på morgonen, det var ljust ute och hela grunerlokke måste ha hört mig. Jag var så arg. I samma veva kom där förbi en kille som gick nere i parken, och kollade upp mot mitt håll. Han mötte min blick. Jag panik dök ner i sängen. Låg där ett tag för att försäkra mig på att han hade gått därifrån, innan jag skamsen tittade upp igen, stängde fönstret och kröp ner arg som ett bi. Det var inte lätt att somna om.
Jag klickade. Blev fullkomligt galen. Flög upp ur sängen, öppnade fönstret och skrek det högsta jag kunde "SHUT THE FUCK UP, I'M TRYING TO FUCKING SLEEP HERE, YOUR FUCKING IDIOOOOT" (orkade inte chansa på vilket språk hon talade, det framkom nämligen inte i hennes extremt upprörda- fylle- utskällnings- samtal. så jag körde på det internationella säkerhetskortet).
Kan ni tänka er mig hängandes ut genom fönstret tjugo i sex på morgonen, det var ljust ute och hela grunerlokke måste ha hört mig. Jag var så arg. I samma veva kom där förbi en kille som gick nere i parken, och kollade upp mot mitt håll. Han mötte min blick. Jag panik dök ner i sängen. Låg där ett tag för att försäkra mig på att han hade gått därifrån, innan jag skamsen tittade upp igen, stängde fönstret och kröp ner arg som ett bi. Det var inte lätt att somna om.
Nätterna här på Olaf ryes är inte alltid så stillsamma och rogivande vill jag lova. And sometimes enough is enough.
,E
,E
Söndagar är inte så dumma ändå.
Söndag och jag var ledig. Underbart. För på söndagar är nämligen allt stängt här förutom något av livets goda - fik, restauranger och x antal seven eleven kedjor (med fantastisk god frozen yougurt). Det gör att du omöjligt kan stirra runt och fixa diverse "måste" ärenden och annat stressigt. Det enda som finns att göra är att varva ner, strosa runt i solen, sitta och fika och kosa dig helt enkelt. Det var precis vad jag gjorde. Jag och marabella hade heldag. Tog dagen som den kom. Käkade fruskot på kaffebrenneriet med emelie. Gick en lång promenad, tog kringelikrok vägar och hamnade av en slump på "Blå" där det var loppis och design prylar av olika slag. Fyndade lite väskor, öronhänge (direkt importerade ifrån Indien), halsband och skit coola kylskåpsmagneter. Sen blev det matlagning, hopp i finkläderna och en liten finputsning innan utgång. Vorspeil hos Malin med ett gäng, sen Grand.
Marabella i sitt nya kortklippta jag. Fyra utav dessa pryder nu vårt kylskåp.
Familjekärlek. Another lovely catch up with the girls.
Vi drog till Majorstua. Grunerlokke, ljuva grunerlokke.
Imorgon ska jag och emelie se MADONNA live. Hon hade en biljett över. Hon fick tydligen lite "michael jacksson dog - panik" en dag och panik köpte därför extra biljetter.
Nu ska jag ner till "Brun og Blid" och motarbeta min blekhet.
,E
You rock my world.
T kom hem igår efter tio dagar med hurtigruten (fjord tur med båt). Saknaden var klart kännbar. Han var hemma en kväll hos mig, sen åkte han vidare ner till trelle på morgonen igen. Han kom in och tog mig med storm, fick mig återigen till att bli knäsvagt kär och sen lämnade han mig igen. Tio dagar var i och för sig inte något stress, jag har klarat en månad. Men att jag frivilligt gett mig in på tre månader blir ibland ett litet frågetecken, då kommer vi prata saknad. Av alla gånger saknaden kommer uttalas med stort S. Men tillsammans klarar vi allt. Det handlar nog mest om en mental inställning.
Även om det är trist att man lämnar varandra ibland så tycker jag att det är nyttigt. Ni vet det kända "man vet inte vad man har förens man har förlorat det" - syndromet. Det är faktiskt lite mysigt att gå här hemma utan det där självklara för en stund. Lägga märke till små saker i vardagen, rutiner eller sällskapet i sig, som man då genast saknar. Man lär sig uppskatta det på ett helt annat sätt sen.
Man blir bortskämd av att alltid har det kring sig helt enkelt. Kärleken, upppassningen, närheten, sällskapet, en trygg person som finns där i alla lägen och älskar dig no matter what. Men distans skakar om en lite sådär på ett bra sätt. Det är viktigt att inte ta varandra för givet. Och distans lite då och då gör det lättare att motarbeta det. Det funkar i alla fall på oss. För jag är lika kär nu, om inte mer, som jag var för sex år sedan.
ps. ibland kan choklad vara det bästa som finns till frukost.
,E
En tragisk stöld.
Mamma och pappa var och hälsade på mig ett par dagar. Det är lite som julafton varje gång man får besök, eller brev. Vanligtvis får vi lite godsaker levererade hemmifrån, specialbeställningarna är många, - saker som inte finns här. Som i julas blev det stark ost, fläsk- och kycklingfile, svensk choklad och hemmalagade köttbullar mm. Det är LYCKA! Denna gången fick jag en cykel, lilla gulingen, (som efter fem dagar blev stulen - jo trist men sant, ledsen att ni får reda på det på detta vis moder och fader, men hade inte hjärta att berätta det face - to face. Men någon ond jävel har knyckt både min och marias rosa skönhet här på innergården, och JA de var låsta). Dö arg är jag. Storstan alltså. Beklagar! Nu blir det till att vandra.
Vi käkade hotellfrukost, cyklade Oslo runt, hade picknick ute på Öarna, fikade och annat mysigt. Jag bad maria ta hand om dem medan jag jobbade. Hon gjorde det på sitt vis - hon delade en flaska rosévin med dem och pratade. (bästa tänkbara föräldra underhållerska). Sen drog jag med dem till John's där vi lyssnade på rock och drack skumpa, lustig kombination men det var trevligt. Sen kom de ner och spanade på mig nere på jobb. De åt middag och njöt av fjordutsikten medan jag serverade. Efter deras roadtrip i geiranger kom de tillbaka hit på fredagen och sov i vår lilla lya över en natt. De fick min säng och jag spenderade natten i marias lilla loftsäng, dö ont i ryggen nu. Sen gick vi upp sju på morgonen dagen efter (lagom pigg) och handlade lite bullar. Det blev frukost fika i vår felles trädgård som avslut innan de for hem igen. Vi njöt av morgonsolen och ett väldigt stillsamt Oslo. Det har aldrig varit så lite folk på gatorna här. Det ekade nästan när vi gick till bageriet.
Vad hade jag gjort utan er?
,E
Walk of shame.
I onsdags fyllde Kim 25 år. Och det firades. Största delen på Friday's, Åpen är ett minne blott. Det var drinkar, champagne, lappdance, helium ballonger, grattis sång, hela vännerskaran där och presenter. Han fick bland annat en biljett till en Manchester United match, på Old Trafford. Det blev en galet trevlig kväll, med betoning på galet. Jag hade sjukt kul, men ifrågasatte mig själv om det verkligen var värt det dagen efter?
Jag har nämligen legat 18 timmar non stop i min säng. Av alla gånger jag varit bakfull. Har varvat små klunkar med vatten (och diverse uppkast) med sömn. Först klockan 00.30 på natten var jag på benen igen. Det blev seven eleven nere på hörnet med en gång. (Det är i dem tillfällena man älskar att vi bor som vi gör (?). När man går sin lilla walk of shame i mjukiskläder, håret i en knorr, osminkad och i flipp flipp skor - lagom pigg. Och på den lilla vägen dit hinner möta allt detta folket som är ute på byn och roar sig. De iklädda sina finkläder, snygga och på topp. Kontrasten är stor. Blickarna många. Jag poängterar, WALK OF SHAME!)
Det blev i alla fall en grandiosa frys pizza och en cola zero. Sen somnade jag igen. Det värsta var att jag inte kunde jobba och det är INTE OKEJ! Skäms emelie. Det får aldrig hända igen. Oansvarligt oansvarligt.
Jag har nog en liknande walk of shame att göra till jobbet idag. Ett förlåt känns aktuellt.
,E
(korrigering. shame of walk - walk of shame. jag var nog full fortfarande)
A taste of Egypt.
Nu sitter jag i soffan och tittar ut genom fönstret. Det är mörk himmel, lite regnskurar och kallt. Lite skillnad mot 36 grader varmt, sju dagar på fem stjärnigt lyx hotell, sol och bad, utflykter, snorkling, god mat och kvalitetstid med mitt hjärta i Afrika. Lite skillnad.
Jag pussar sfinxen i Kairo.
Ett boende i Kairo. Ena studen såg man en fin bil, och i nästa ögonblick kom där förbi en åsna och vagn. Kontrasten var stor. Brevid detta "ruckel" kunde man se en palace liknande bostad med pool.
Relax på "Paradis" ön.
Vi i Kairo. Paradis ön. Fjantar oss och gör Anton minen på hotellet.
Hotellets strand.
Kameler och irriterande säljare vid pyramiderna i Giza. Jag var lagom bitter för att jag inte kunde rida på en. De varnade om att inte göra det, då de tar 100 för att rida men när man sen ska ner kan det kosta dig skjortan. Betalar du inte, ja då kommer du inte ner, så inte mycket till val där.
Och jag på poolområdet, sidan om de goda pannkakorna och den färska frukten vi fick av fruktkillen varje dag. Tror jag för-åt mig på melon, blev gul mellan fingrarna i en vecka sen (?)
Tack, eller chokran som man säger på egyptiska, för en fin semester älskling! Du är bäst på att få mig till att skratta.
,E
Vaccinations dags.
Igår tog vi andra steget och vaccinerade oss. Och ni vet ju hur jag är, jätte tuff och bra kaxig, bara för att maria var dö rädd. Hon tog en spruta mer än jag, dvs. fyra stycken och sa inte en bokstav, medan jag själv SKREK rakt ut i luften av smärta. Fjant! Vi åt pizza på Olivia som belöning. Om en månad ska vi dit igen och ta om en spruta, sen blir detta en bock i check listan.
Gjorde inte bara ont, dyrt var det också.
Det var ingen som höll mig i handen inte (till mitt försvar).
Asia here we come!
,E
Oslo nightlife.
Det blev två öl, lite timbaktu, millas mirakel och chillinötter på Bakfickan. En sväng inom John's. Det var en bra jobbkväll. Jag fick mina kuvert med dricks pengar utdelade, klirr klirr. Imorgon ska jag sätta mig i sängen och öppna alla, det kommer kännas som julafton. Nu kvittrar fåglarna och det är ljust ute, jannie kom precis hem ifrån johns (jobbade i garderoben). Så nu borde vi sova. Men vem bryr sig, jag är ledig imorgon. LYCKA!
Jag älskar OSLO, jag älskar nattlivet, branchlivet, pulsen och folket.
Jag ringde toni på min rast igår, då hade han tydligen kört hem till sverige. Var på väg i bilen till Öland. Okej? Impulsiv kille eller. Nu saknar jag han. Men imorgon kommer han nog hem. Då ska jag köpa en cykel på loppis. Förhoppningsvis. Sen kanske kolla bio. Eller något annat kul. Äh, vi får se. Nu somnar jag.
Godnatt.
Vi snakkes.
,E
Jag älskar OSLO, jag älskar nattlivet, branchlivet, pulsen och folket.
Jag ringde toni på min rast igår, då hade han tydligen kört hem till sverige. Var på väg i bilen till Öland. Okej? Impulsiv kille eller. Nu saknar jag han. Men imorgon kommer han nog hem. Då ska jag köpa en cykel på loppis. Förhoppningsvis. Sen kanske kolla bio. Eller något annat kul. Äh, vi får se. Nu somnar jag.
Godnatt.
Vi snakkes.
,E
Live ifrån vår bakgård.
Jag sitter på en filt med min käre vid min ena sida och jannie (och en nyhemkommen) marcella vid min andra sida. Jag har flytt den värsta värmen i lägenheten. Suger in kvällslugnet och "kylan" medan jag mumsar på moreller.
Igår hade jag en av de sjukaste dagarna på jobb. Full rulle hela kvällen, rosévinet flödade, och vinflaska efter flaska beställdes in, det var full uteservering och nästan kaos. Efter stängning var vi helt uppe i varv så det slutade med att jag, frida, fanny, emelie och cecce stod och dansade koregrafin till "när vi gräver guld i USA" inför alla kockarna och baren till full volym. Sen tog vi en after work öl på hannibal hybel ett gäng innan läggdags. Det är alltid den ölen som smakar som bäst. Slutade klockan 18.00 idag redan så det känns underbart att kunna sitta här ute på kvällskvisten och kosa mig lite för omväxlings skull. Men det är väl lugnet före stormen, dubbel imorgon i denna värmen. Jag fasar.
Ja, Michael Jacksson har dött, vilket känns ganskasorgligt. Man kan säga och tycka mycket om den mannen men en storslagen popartist var han i alla fall. Vi har spelat många av hans låtar nere på restaurangen i dagarna, och jag har haft en gråtandes emelie i soffan här hemma. Och Andreas hade köpt biljett till hans turné. Det är trist. Men samtidigt var min första känsla "det måste vara fejkat". Jag tror han befinner sig ute på en oupptäckt paradis ö någonstans tillsammans med Tupac, Elvis mfl. och lever på sina miljoner i harmoni och lyx utan all press.
,E
Bara värme.
Updateringar ifrån ett kokande Oslo. Jag skojar inte om jag är på vippen att avlida i denna äckliga värme. Ja, jag vet att det är oförskämt att klaga när vi äntligen har sommarväder, men allvarligt talat. När jag jobbar på en uteservering med 27 grader och intensiv fuktighet i svarta långbyxor och förkläde så är det inte en dans på rosor längre. Jag svettas snart bort. Jobbar tolv timmar i världens koas igår, kommer hem och är i behov av att få sova och ta igen mig. Vilket är lite av en omöjlighet i vårt lilla överhettade sovrum (och duntäcke). Jo, då blir jag lite bitter. Jag får panik, svetten bara rinner. Alla går runt och är klibbiga. Otroligt fräsht eller. Jag verkar inte vara gjord för extrem värme. I de förhållanderna trivs jag bäst i skuggan, nära en pool med solhatten och solbrillorna på. Frågan är då hur i hela världen jag ska klara av att leva i asiens liknande klimat i typ tre månader?
Föresten så är biljetten bokad. Marrys och min backpack trip i Asien är snart verklighet. En enkel biljett till Bangkok är bokad så den 29 september beger vi oss äntligen av!
Förutom värmen har det varit en kul vecka. I tisdags blev det parkhäng och sen utgång. Testade nyöppnade Lux. Blev en riktigt trevlig kväll i sällskap med arbetskamrater och min baby. Jag sökte jobb som bartender på fyllan, kanske inte lika trevligt gjort. Hängde över baren och insisterade på att jag inte var så full och att jag var medveten om att det kanske inte var så jätte proffisionellt att söka jobb under de omständigheterna. No shit sherlock!
Något som heller inte var så lyckat var att jobba lunch i strålande sol en hel dag, sen stressa över till Olivia och möta upp Jannie och gänget för att fira Jannies födelsedag. Sen käka den starkaste chilli pizzan jag någonsin smakat, i kombination med ett par glas rosévin. Det bara slog till.
Sandra ska på festival så jag har precis tackat jag till ett 15 timmars dubbel pass på fredag, extra pass torsdag och tio dagar i rad med ett antal 12 timmarspass. Lite lustigt när jag sen kollade i min kalender och ordspråket för denna veckan lyder "Lär dig säga nej, låt inte munnen överbelasta ryggen"
Baby og jeg i sofienbergsparken inann lux.
,E