, Em

Oj, prata om annorlunda livsstil. Kollade nyss in ett avsnitt av "Outsiders". Handlade om människor som var såkallade freegans. Innebar helt enkelt att dem inte hade någon lust med att arbeta för att tjäna pengar för att i sin tur konsumera. Dem menade på att samhället överkonsumerar, och slänger fullständigt dugliga saker och ting, så som mat, möbler, kläder mm. Dem väljer istället att leva på våra soper, och inte jobba. Går ut och letar i containers och lever väldigt enkelt. Har därför mycket tid till sina vänner och fylla livet och tiden med bara roliga saker istället för jobb och stress.

Sjukt äckligt tycker jag, äta sopmat liksom. Men samtidigt kan jag inte låta bli att hålla med. Visst är det så, man jobbar ihjäl sig, fyller den tid man har över med måsten och stress. Städa, laga mat, betala räkningar, köpa köpa köpa. Har man sen tid över ägnar man visserligen den gärna åt vänner, familj och roliga saker. Men visst skulle det vara skönt om man kunde göra det mycket mycket oftare. Jobba en pyttedel av sitt liv och ägna resten av vår tid här på jorden åt att njuta, ha kul, resa, umgås med vänner och bara må bra.

Men allt är relativt, det hade säkerligen inte varit kul i längden, bara flumma runt. Arbete, utveckling, "måsten" och sånt där är ju en del av livet och har sina stunder ibland. Jag tycker dem har rätt i en del av det dem säger, men det är lite väl överdrivet. Varför inte hitta ett mellan ting? Lagom är bäst, visst?

Visst jag älskar själv att konsumera, handla tuffa prylar, shoppa kläder mm. För vissa kan det säkert uppfattas som överdriv på vår jord. Man kastar eller byter ut bara för att det är omodernt i princip. Men jämfört med andra ligger jag nog i skuggan. Som ursäkt intalar jag mig själv att: Yttre välbefinnande ger inre ro.

Men lagom är bäst, jag tror man är som lyckligast när det är lagom. Sen hur man deffinierar lagom, är en annan fråga :) Det är väl upp till varje individ. Jag har mycket tankar, idéer, planerar mycket och vill allt på samma gång. Som många andra. Men sikta mot stjärnorna så når du trädtopparna ungefär. Så brukar det sluta hos mig. Och det brukar jag vara nöjd med. Det brukar vara lagom för mig.


,E filosofen- melie