Ostkusten Australien.



Vi lamnade Sydney, tog farval av vara irladska vanner och hoppade pa Greyhound bussarna. Forta stoppet blev en liten hala som hette Port Macquarie. Ett mysigt stalle dar vi hyrde cyklar en dag. Vi tramapde runt langst kustremsan och susade ner i fullfart for nedforsbacken. Jag alskar att cykla nar jag inte har nagon tidspress over att na en viss punkt. Att bara cykla utan att egentligen veta vart man ar pa vag i fint vader och bara ben ar nagot av det basta jag vet. Vi stannde till pa ett fik dar vi fick lara oss varfor just australienarna valt att ha en Emu fagel och en Kanguru pa deras 50 cent mynt. Det var sa fiffigt att ingen av dessa tva djur kan ga baklanges, sa det ar helt enkelt en symbol for att Australien alltid ska ga framat! Det tyckte jag var lite sma kul att veta. Det ar nog ocksa det enda vettiga jag lart mig pa denna resan, som jag kommer minnas atminstone. Utover att klappa och halla de sma tama papigojorna, som fanns pa hostlet, spenderade vi dagen vid poolen.

Dagen efter akte vi vidare till Coffs Harbour. Dar huvudattraktionen var The Big Banana. En stor jattebanan i plast som finns utanfor ett bananfalt i byn. Vi drog over lite "Svennebanan svennebanan..." kansla och tog nagra kort. Sen fikade jag med en lokal frusen bananglass med chokladoverdrag - givetvis. Banandagen till ara! 

Dagen efter akte vi vidare till Spot X. Ett skit mysigt surfstalle belaget pa en camping. Dar stannade vi i tva natter och gjorde egentligen ingenting. Lag i sangen och laste om dagarna, eller lag pa stranden. Det fanns en flod som mynnade ut i havet som rann igenom en "krokodilvatten" sjo av nagot slag. Dar bildades en kraftig strom som gjorde att man kunde lagga sig och flyta sa var det som att aka vattenrutchkana ut i havet. Det tyckte vi var lika roligt som barnen!

Om kvallarna satt vi i de specialgjorda surfbradesofforna och njot lagerelden i mitten med en ol i handen. Och spelade diverse drickspel med alla andra lirare pa stallet, i riktig backpacker anda!

Sen bar det antgligen vidare till Byron Bay. Dar stannade vi sex natter pa ett schysst hostel nere vid stranden. Precis som resten av Sverige ungefar! Det blev den 14:e Januari och min fodelsedag! Vi spenderade dagen i Nimbin. Ett riktigt hippiestalle. Australien fristad nar det galler droger. Det var ett spannade besok med alla rengbagens farger, konstiga citat och hoga manniskor. Var guide berattade manga roliga historier i bussen pa vag dit om folk som hittat pa det ena och det andra nar de rakat ata lite for manga kakor!

Pa kvallen firade jag och M med att ata en restaurangmiddag. Det blev god tapas, champagne och vin. Sedan drog vi tillbaka till hostlet och festade med alla vara nyfunna svenska vanner. De sjong for mig och sedan tog vi taxi ner till centrum. Dar entrade vi Cheeky Monkeys. Stallet dar de har bord istallet for golv att dansa pa. Det var ungefar det vi gjorde ett tag innan vi gav upp sallskapet med alla under 20.

En dag gick jag med bestamda steg till Byron Bay Surf School. Jag skulle testa att surfa! Det kandes skitbra under ovningarna uppe pa land, dar jag kralade runt pa min brada i sanden. Jag kande mig ganska tuff i min vatdrakt och gick hoppfullt i havet. Tji fick jag tillbaka! Havet fullkomligt piskade mig! Jag var radalig pa det dar! Vagorna slog in med kraftig fart pa mig och drog in mig tio meter mot strandkanten, jag kampade mig ut nagra meter for att sedan bli inskjold pa nytt igen, ytterligare tio meter. Men jag krigade pa! Nar jag med lite hjalp av intruktoren kommit ut dit jag skulle hoppade jag trott upp pa bradan och invantade vagen. Nar den var pa ingang skrek min intruktor pa mig "Up up Em... come on UP" mina armar och ben var spagetti och mjolksyran hadde kickat in for lange sedan. Jag var helt slut! Hade ingen styrka kvar. Men jag forsokte och kom antligen upp - atminstone for ett par sekunder innan jag foll med magplask ner i vattnet igen!

Havet - Emelie, 10 - 1 (for bra forsok).

Nasta stopp blev Surfers Paradise. Eller Surfers -fucking Regnadise, som vi istallet fick anledning att kalla det. De tre forsta dagarna fullkomligt oste det ner i detta annars omtalade solparadis. Vi satt nere i hotellets uppvarmda bubbelpool och tittade upp mot den svarta himmeln, medan regnet smattrade ner pa oss. Marklig kanska for det var fortfarande varmt ute! Javligt bittert da vi i det ogonblicket far hora att vi tydligen befann oss mitt i en pagaende regnperiod och att detta vadret mer eller mindre skulle halla i sig ett tag framover. Toppen!

Som tur ar hittade solen tillbaka till fjarde dagen och har fortsatt att halla i sig (ta i tra). De sista tva dagarna lag vi nere pa stranden och solade. Det var en marklig kansla att ligga dar medan man kunde blicka in mot alla skyskrapor langst strandpromenaden. Surfers var ett riktigt charterstalle. Formodligen Australienarnas motsvarighet till vart Mallorca. Och vi blev overlyckliga nar vi hittade Vapiano mitt bland alla affarer. Vi lyxade till oss Pizza och Pasta - helt utanfor en backpackers budget. Men gott var det!

Surfers ar ocksa kant for alla sina nojesparker. Sa en dag akte vi pa dagsutflykt till Wet'n Wild. Fullt med vattenrutchkanor. Riktigt kul! Fick kanna sig som ett barn pa nytt! Jag testade en dar man star i ett ror, och sedan raknar en rost ner fran 5,4,3,2,1 ... NOLL! Sa forsvinner golvet under ens fotter och man aker ner i en tunnel genom en loop och sedan ut i en bassang! Da pirrade det i magen kan ni tro.





.... nu har jag skrivkramp och checkar ut for denna gangen!
Fortsattning och bildmaterial kommer inom kort.

, Em.


Sydney.


Och sa kom vi till Sydney. Australiens landmarke med det vackra Operahuset och pa sitt satt huvudstaden - kan man ju tycka. Vi spenderade over en vecka dar. Vi fick bo lite halvt forbjudet i Lorenzos studenthus, dar vi trangde ihop oss alla tre i hans lilla rum. Lorenzo ar en van till Maria som nu jobbar och bor i "Coogee", ett mysigt omrade som ligger en kvart med buss utanfor centrum. Egentligen hade han inte tillstand att ha oss boende gratis dar, i och med att det var ett studentrum med delat kok och vardagsrum. Men folket dar gillade oss och kunde inte bry sig mindre. Sa vi inskaffade oss en kingsize luftmadrass och flyttade in dar for ett tag. Vi fick smyga runt ute i korridorerna lite forsiktigt bara sa att vi inte sprang in i "managern". Lite sneeky men billigt och bra for var budget. Trala la la. 

Forsta dagen gjorde vi Lonely Planet bokens rekomendation "The coastal walk from Bondi - Coogee" utan att veta om det, och tvartom. Lorenzo visade oss vagen dar vi gick cirka en timmes promenad langst kusten och klipporna. Valdigt vackert! Tillslut kom vi fram till den okanda stranden: BONDI BEACH! Den var fin men inte mycket mer an det. Valdigt uppforstorat enligt mig! Men been there done that, som man sager.

Resterande dagar turistade vi runt i vanlig ordning inne i centrum. Vi vandrade runt i den vackra botaniska tradgarden dar det hangde massa fladdermoss och dinglade uppe i tradtopparna, vi fick sett Operahuset (som levde upp till forvantan) och en close- up pa Kaknas- kakelplattorna, och aven skymtat Sydney Harbour bridge i solsken. Vi lullade runt inne pa Sydney Aquariums och jag at varldens godaste pannkakor till lunch. En kvall gick vi ner en svang till Darling Harbour. Strosade runt och tog sen en glass pa bryggkanten.

En dag tog vi farjan fran Harbour bridge ut till Manly. Ett valdigt "laidback" och mysigt stalle. Lite kontrast till citypulsen inne i stan. Vi motte upp Lorenzos vanner. Ett skont gang som bodde tillsammans i ett litet hus, typiskt australienskt "surferdude" house. Vi hangde lite nere pa stranden, kakade mat och drog sen ner till hamnen, drack ol och kakade lite takeaway pa bryggan. Inget speciellt men anda en grymt trevlig dag! Alltid kul att umgas med den sa kallade lokalbefolkningen!

Annars holl vi oss ganska mycket i lilla Coogee. Lagade mat, solade, badade, umgicks med tva supersota Irlandska tjejer som hade dekorerat hela sitt rum i rosa, monster och glitter. Och sa "lovely och love" med varldens mest grova irlandska accent.

En natt lag jag i var sang - korrektion, madrass. Jag lag dar och hackade tander. Det var kyligt ute. Min kladpase fick agera huvudkudde och vi delade en uppknappt sovsack som tacke - en backpackers glamorosa vardag. Ratt som det brot helvetet loss bland tva franska tjejer ute i korridoren. De borjade skrika hysteriskt pa varandra pa en valdigt upprord franska (mer an det forstod vi inte), drog varandra i haret och slogs. Tillslut krossades en glasruta och det blev antligen tyst. Vi lyckades somna. Sen fick vi reda pa att en av killarna i huset hade varit sa hog att han bajsat ner hela deras rum (och de hade heltackningsmatta - kalas). En handelsefull natt med andra ord. Dagarna efter var vi livradda att det skulle bli inspektion efter allt som hant, sa varje morgon fick vi gomma undan alla vara saker och flytta in madrassen i en forvarings skrubb. STOK pa den!

Nyarsafton spenderade vi ute pa ett grasfallt, jag ikladd vitt till skillnad ifran den traditionella lilla svarta. Stralande sol, varmt, shorts och sandaler. En valdig kontrast till hur nyar brukar se ut en dag i slutet av December. Vi kastade boll, hade picknick, umgicks och njot av dagen. Och pa kvallen stod jag som fastklistrad och tittade pa alla fina raketer. Sog in ogonblicket och lat kameran vila faktiskt! Valdigt vackert!

Vi gillade Sydney, men gillar fortfarande Melbourne mer. Sidney ar anda Sydney och det var bra, men Melbourne har karaktar!



, Em.



Mmmm, Melbourne.


Efter nagra stilla dagar i "Broome" flog vi vidare till "Melbourne" - alskade Melbourne. Vi spenderade en vecka i denna fantastiska stad. Fick snallt bo hemma hos John och Jostein, vanner till Maria. De bodde i en charmig lagenhet valdigt centralt om "Chapel Street". En lang shoppinggata med manga mysiga restauranger och fik. Forsta dagen gick vi en svang och handlade vars ett par nya fina sommarsandaler. Sen gick vi och satte oss pa en uteservering, delade en flaska vitt och spelade vart nyinkopta spel "50 things to do once in a lifetime". Njot av livet och stunden i solen. Nu var vi lite hemma - lite hemma i Oslo pa ett satt och lite hemma i Australien pa ett annat. Har trivdes vi, genast!

En dag drog vi ut pa lite aventyr. Vi fick snallt lana Chanelles bil (en super trevlig tjej fran Melbourne som vi traffade pa var resa i Asien, for tva ar sedan). Vi tankade och bad en tyst bon om att vi skulle fixa det har med vanstertrafik, utan att nagon kom till skada. Sedan brummade vi ivag. Det var Maria och jag som fick skiftas om att kora, da vi var de enda med korkort. Och det gick faktiskt bra. Mer an bra. Och mycket battre an forvantat - vi rockade vastertrafik helt enkelt. Saken hor till att sjalva bilen var ocksa vanstermonterad. Vi satt alltsa pa hoger sida i bilen, med vaxelspakarna pa vanster sida och korde pa vanster sida om vagen! Lite forvirrande, ett par missoden med vilken sida jag borjade kora pa, tills jag helt plotsligt fick motande trafik pa fel sida eller nar maria skrek for att paminna mig. Vindrutetorkarna gick aven ganska varma varje gang Halfy skulle blinka i en inarbetad vana med vansterhanden. Men WE DID GOOD!

Vi korde hela "Great Ocean Road" upp till de "Tolv Apostlarna". Och fick en fin dag med sma stopp langst vagen: matrast, benstrackare, kissepaus och utsikts ogonblick. Det var perfekt vader och radion levererade varldens basta bilmusik dagen till ara. Vi sjong allsang till "Live a virgin....", korde igen om skog och upptackte vilda koaler, korde vilse mitt i jungeln pa vagen hem och fick riktig panik ett tag nar det borjade bli morkt och bensinen var nere pa reservtanken. Men lyckades ta oss hem i tryggt forvar, efter en grymt harlig dag.

Vi var aven nere en svang i "St:Kilda" en dag och jobbade pa brannan innan julafton. Marklig kansla att se folk ga runt i badshorts och tomteluva nar solen stralar. Det blev ocksa en stadig tur inom vart alskade "IKEA" dar julmaten inhandlades.

Julafton firade vi pa ett riktigt alternativt satt. Vi drog ihop svensk och norsk julafton, pask, midsommar och 17:e mai - i ett. Gjorde julmat med sill, kotbullar, potatisgratang, lingonsylt, brunsas, gravad lax, rodbetssallad, agg, kraftor, revben, jordgubbar och daimtarta. Vi inledde morgonen med att spela massa julmusik, sen gick vi ner pa "Tusk" (som hade kommit att bli vart lilla stamhak for veckan), at frukost och skalade i champange. Sedan promenerade vi runt pa stan i shorts och sandaler i stralande sol och gjorde den sista julklappshandligen. Nar vi kom hem laddade vi ner "Kalle Anka", drack glogg och oppnade julklappar. Sen blev det utgang som avslut pa en riktigt rolig och annorlunda julafton 2011. 

Som sista turist grej, korde jag och M pa en egen dagsutflykt till "Phillips Island" dar vi kollade pa "Penguin Parade" nere vid vattnet. Man satt i sanden i skymningen medan man sag varldens minsta pingvinras traska upp fran havet och over stranden upp till sina bo uppe i graset. Riktigt sota sma djur!

Vi akte ifran Melbourne men tog med oss en liten bit i hjartat.
Tack for allt J&J!





, Em

Australien - westcoast.


Ja, så där stod vi. Aningen förtvivlade över situationen. Tills Phil dök upp som en räddande ängel. En väldigt trevlig ung man som bodde i ett jättegulligt hus, ganska så lokalt. Han erbjöd oss sovplatser. Våra varningsklockor började ringa - är det just sådana här situationer våra föräldrar varnat oss för?

Grejen var att han stod med sin mamma och syster, som hade kommit för att hämta upp honom på flygplatsen. De verkade vara som vilken "normal" familj som helst. Vi var skit trötta och tanken på att spendera ytterligare en natt på en kall flygplats var utesluten. Magkänslan kändes bra så vi hängde faktiskt på!

Det blev fyra fina dagar i Perth och i huset. Det var Phils sista semesterdagar så han var ledig med oss. Han körde bil längst motervägen med oss, drog med oss till stranden dar vi solade och badade tacksamt, vi fick tvatta och han fixade australienska telefonkort till oss. Jag och M fixade världens BBQ som tack, där vi bland annat grillade "Känguru" (smakade lent och faktiskt ganska gott). Vi hade en himla tur, och tackade for gastvanligheten - men lovade varandra att aldrig spela så igen!

Sen var det dags for oss att hoppa pa bussen och fa uppleva Vastkusten. Det blev tio fantastiska, men intensiva dagar. Bob, vår guid, lyckades vanda min och Marias dygnsrythm fullstandigt. Hor och hapna, men vi gick upp halv sju varje morgon och somnade strax fore nio varje kvall. Vi åt på fasta tider och vandrade en javla massa. Det var grymt varmt och vi svettade nog ut varenda slaggprodukt i kroppen, drack litervis med vatten, åt mycket sallad och anvande inget smink - rena rama HALSORESAN med andra ord.

Vi spenderade fyra dagar i Australiens såkallade "Outback". Verkligen ute i ingenstans! Vi sov i stora talt, utan varken flakt eller AC. Det var 46 grader varmt och dog lite. Vi lag som doda hundar pa rygg i vara sangar och stirrade upp i taket. Svetten bokstavligen bara rann! Och det fanns inget du kunde gora åt saken. På dagarna var vi ute och trekkade, upp och ner før berg och dalar. Solen gassade och flugorna surrade runt dig konstant. De satt pa lapparna, pa ogonen, i oron ovh nasa - all over you. De var sa fruktansvart irriterande, och jag ville bara doda dem små javlarna. (Om jag nagon gang skulle fa chansen att utrota en djurart sa skulle jag valja flugorna har i Australien. Eller flugor overhuvdtaget). Fy fan for ett storigt djur.

M och jag drabbades ocksa av ett sakallat "nervous break down" under sista dagen, mitt ute på vandringen. Vi var langst bak av alla andra. Satte oss for att vila pa en stor sten av ren utmattning. Sen satt vi dar i en kvart och bara skratt/grat helt hysteriskt. Vi visste inte vart vi skulle ta vagen. Det var sa fruktansvart javla varmt, och du var helt genomblot av svett. Flugorna vagrade ge sig, och benen borjade ge vika undan stegen (och da hade vi mer an halften av strackan kvar). Vattnet var nastan i ett kokande tillstand och vi var grymt kissignodiga. Vi satt och skrattade åt ironin med hela den har trekking biten. Vi som lovade oss sjalva att ALDRIG utsatta oss for det igen efter vad vi gick igenom i Norra Thailand.

Hur fan lyckades vi satta oss i samma situaton igen, och dessutom toppa det? Hur ar det mojligt att vi inte fick reda pa att turen inneholl trekking? Huuuuur?

Trots allt det jobbiga, var det helt klart vart det. Vi har upplevt fantastisk natur. Fått svalkat oss i naturliga badkallor langst inne i jungeln, dar det hangde fladdermoss uppe i traden och rann vattenfall langst sidorna. Vi har atit middag under klar stjarnhimmel i en tyst och fridfull bush miljo. Då det enda du hor ar syrsorna som låter i buskarna. Vi har sett magnifika solnedgangar, bott pa en bondgard som hade katter, kor och lagereld i en skon kombination med palmer och en pool. Haft manga fina kvallar med kortspel och gemenskap utan tillgang till telefon eller internet for den delen. Sett vilda delfiner blivit matade langst strandkanten. Varit pa en strand som bestar av bara snackskal. Akt "pulka" på sanddyner och sett sa manga vackra platser.

Jag hade dock min vanliga tur, eller ska jag saga otur, med mig aven har. Jag hittade "THE bikini" och var skit nojd over mitt catch. Sista kvallen hangde jag ut den pa tork, och gick och la mig. Dagen efter var den borta. Formodligen stulen av gruvarbetarna som bodde pa samma stalle. (Gruvarbetarna ar medelålders man som ar skaggiga och saknar tander. De ar fula och smutsiga och har inte sett tjejer pa helt for lange. Uppfor sig snuskigt, beter sig illa och ar skit fulla hela tiden). Jag vill inte veta vad de gjort med den. Bara tanken acklar mig! Och jag ar skit forbannad! Orka ta nagons badklader!

Dessutom samma kvall nar jag ska somna, hor jag konstiga sma ljud i huvudhojd med min sang. Da sitter det givetvis en liten odla pa insidan om fonstret. Det blev panik, och jag involverade typ hela korridoren av folk, som gjorde vad de kunde for att fanga den. (Utan vidare framgang. Vi blev istallet av med den - vilket egentligen ar annu varre). Det var morkt, jag var trott och bitter. Jag var med andra ord inte alls upplagd for risken att en odla skulle klattra runt i min sang just då! Jag brast ut i grat ute pa en bank, och var råbitter over allt innan jag lyckades samla mig. Att resa ar inte bara en dans på rosor!

Vi avslutade vastkusten med fyra avkopplande dagar i "Broome" dar bodde vi på hostel. Vi hade aircon, flakt, rena och skona sangar och varm, fast flaktande temperatur. Vi gjorde inte mycket vettigt dar. Jobbade på brannan lite mjukt och korde starkt poolhang om dagarna. På kvallarna lagade vi mat, korde "Skippo" i vanlig ordning och laste bok. Riktigt skont! En kvall akte vi ner till stranden och red pa kameler och tittade på solnedgangen.

Vi sjong pa min lilla sang som jag i brist pa annat hopp komponerade ihop under vandringen uppfor en backe. "Santa can you hear me? I have been so good this year, and all I want for Christmas - is an AIRCONROOM up in BROOME". Och det fick vi ju faktiskt lyckligtvis!

Australien so far: Kan vi konstatera att folk går och handlar barfota i shoppingcentrum, ar valdigt trevliga och avslappnade, de har vita pappigojor i traden istallet for trotta skator. Du kan kopa med dig din egen alkohol och tag med till en restaurang om de inte har serveringstillstand. De sager alltid tack och hejda till sin busschauffor. Och det lever verkligen upp till sitt rykte om ett underbart land!

























Fler bilder hittar ni pa: http://www.facebook.com/emeliealexandra?sk=photos


, Em

Hong Kong.


Vi inledde resan med att vinka av vara foraldrar som aldrig forr. Sen blev det raka vagen till "Burger King" pa flygplatsen. Dar satt vi aningen nervosa och tittade pa varandra: Here we go again! Hur ska det ga denna gang med var vanliga tur?

JA! Det borjade givetvis med att andra flyget var forsenat med 8 timmar. Sa vi fick vackert overnatt en halv natt i Finland. Morgonen darpa var det dags att ta flyget till Hong Kong. Pa vagen till incheckningen har jag i mitt trotta tillstand rakat SLANGA mina flygbiljetter. Stralande Emelie! Gick tillbaka till soptunnan och som tur ar lag de kvar - STOK pa den!

Nar vi antligen landade i HK var vi helt fel i tiden pga av forseningen, och fick vackert overnatta pa flygplatsen. Killen vi skulle bo hos kunde inte langre mota upp oss mitt i natten. Det blev en seg, kall och trott natt. De tva foljande dagar var vi sa fucked- up av jetlagen att vi somnade 14.00 sov till 19.00, tvingade oss upp, somnade igen vid 22.00 och vaknade 02.00 pa natten, lojligt pigga. Drog till donken och hangde dar till det var dags att borja dagen typ.

I Hong Kong ar Mc-donalds lojligt billigt, pga. folktatheten sitter man sidan om varandra vid samma bord, framling eller inte, det ar sa man kor dar. Inga konstigheter. Man far absolut INTE ta undan sitt skrap efter sig - tydligen. Det har de folk som jobbar med. Det ar heller inte tillatet att ligga och vila i knaet pa varandra pa en parkbank ute i det fria. Da far man skall! De har vanster trafik men haller till hoger i rulltrappan fast du ska ga pa den vanstra av den, sjukt forvirrande. "Hong Kong- ianerna" ar valdigt organiserade (kan tro jag trivdes som fisken i vattnet). De stadar hela tiden och haller rent och fint. Trotts allt folk var det en valdigt skon och relativt lugnt city puls. Mycket blandat folk. Kandes asiatiskt pa ett valdigt vasterlandskt satt.

Vi har njutit av kinesisk massage. Varit pa "Horse show". Akt linbana till "The Big Buddha" uppe pa ett stort berg. Varit uppe pa "Peak view" och sett hela staden uppifran. Strosat runt i city och gatt pa tempel och marknader.

En kvall blev det utgang pa bargatan i "Soho" dar vi bodde hemma hos snalla Damian och Jenein. Jag dansade till "Dynamite" och var glad fast att jag var vit och svettig med flottigt har. Sen drog jag och M igang varldens "Bugg" runda pa dansgolvet. Hela min varld snurrade pa manga satt. Tror vi underholl hela baren. Dagen efter vaknade vi klockan 16.00 - CRAP. Hela var fullpackade sightseeing dag gick mer eller mindre at helvete! Att vi aldrig lar oss.

Kvallen darpa unnande vi vara utmattade jag att ga pa BIO. Dar satt vi och grat i 1,5 timme till "A little bit of heaven" och forsokte lara oss att lasa den kinesiska oversattningen - elllooooor? Nar det var dags att ta den oandligt langa rulltrappan nere ifran city och upp till "Soho" hade den muntert slutat att ga en kvart tidigare. Ar det mojligt? (Da snackar vi en rulltrappsfard pa ungefar 30 minuter upp). Det var ju bara till att borja vandra upp! Dagens workout. Tjena!

Det blev den 1:e December och det var dags att bege sig till flygplatsen igen. Vi var dar i god tid och var sjukt taggade att antligen fa aka vidare till AUSSIE och Perth. Men da hade vi MISSAT vart flyg, saklart! WHY NOT? Det var ju givetvis sa att vi skulle akt dagen innan. Hade rakat titta lite fel pa datumet. ORKA med oss sjalva! Ska man skratta eller ska man grata liksom? Tror vi gjorde lite av varje. Det blev panik saklart. Forsokte omboka var biljett men det gick inte. Fick kopa en ny och den skulle kosta 15.000 pa plats. Haha - aldrig i livet.

Ringde hem istallet och med hjalp av "Killroy" hittade vi en biljett for 2000kr var. Helt okej, men javligt onodiga pengar. Men men, shit happends! De innebar ocksa att det blev en 18 timmars vantan och ytterligare en overnattning till pa flygplatsen. Dar de forovrigt spelade julmusik dygnet runt, samma spellista om och om igen. JULMUSIKS TINITUS - finns det sa har jag garanterat det!

Morgonen darpa flog vi forst till Singapore dar vi forst mellanlandade i ett par timmar sen akte vidare till Perth. Det flyget var aven det forsenat nastan tva timmar och resulterade i att vi inte kunde fa tag pa boendet vi bokat den natten. Receptionen var stangd och dar stod vi mitt i natten utan boende, annu en gang! - dock framme i Perth!

Fortsattning foljer.....



HK levererade och vi fullkomligt alskade den staden!

Over and out, Em







Vi gör det igen.


Nu har bloggen haft semester länge nog. Men inte jag. Har i princip jobbat mig igenom hela sommaren och hösten, med små undantag. Allt för slantarna - som denna gången sparats till ytterligare en långresa. Imorgon närmare bestämt åker jag och min älskade Halfy iväg igen. Denna gången tar vi fyra månaders semester ifrån vintermörkret, kylan och restaurangbranchen. Vi byter ut Oslo mot "Hong Kong, Australien, Nya Zeeland och Fiji" - för äventyr, sol, bad, värme, avslappning, natur och fina minnen. Vi fattar ännu en gång ryggsäcken, flipp floppsen, vår "Lonley Planet" och beger oss ut i vida världen! Se upp, för här kommer stökbollarna ännu en gång! Håll tummarna.

Jepp, nu är det slutkrigat på "Olivia" för en lång tid framöver babe. Och FY FAAAN VAD SKÖNT DET SKA BLI!
, Em


Mamma.


Mamma har varit här. Under två mysiga dagar. Det började med att mamma meddelar att hon ska vara framme på centralstationen strax efter tolv tiden. Jag ställer klockan på elva och tänker morgna mig i lugn och ro, äta frukost, göra mig iordning, för att sedan bege mig ner och möta upp henne i god tid. - Skriv ett mess en kvart innan du är framme så kilar jag neråt, säger jag till henne. Vaknar av klockan 11.00, får ett mess tolv över "Är framme om 10 min, telefonen avstängd" ifrån ett nummer jag inte har. Jaha? Bråttom som fan fick jag helt plötsligt. Fattar ingenting. Ringer upp det här mystiska telefon nummert:

- "RICHARD SPEAKING" säger rösten i andra luren.
- "Ehm, Hi this is Emelie. Did my mom send me an text from your phone?"
- "Vi kan ta det på svenska eller norska också?"
- "Svenska tack ... "

Då förklarar han att mamma satt telefonen i "flight mode" och det hade sedan inte gått att slå av. Så hon blev illa tvungen att stänga av hela telefonen. När det sen var dags att sätta igång den igen, kommer hon tråkigt på att hon inte minns pinkoden. Men hon hade fiffigt nog skrivit upp mitt nummer med sin kajal penna på biljetten INNAN hon stängde av den. Bra där mamma!

(Allt resulterar i att hon lämnat sin agenda hemma, med alla viktiga koder, penna mm. i)
.

Jag yrade runt på stationen i hopp att hitta henne någonstans i vimmlet. Men utan resulatat. Det slutar med att mamma fick ragga upp en kille ifrån rökrutan och låna hans telefon för att ringa mig. Vi bestämde mötesplats vid tigern på framsidan. Han visade henne snällt vägen! Och så hittade jag äntligen min älskade, men något förvirrade, mamma!

Sen hade vi två underbara dagar. Vi började med lounge mys på mitt rum. Ost, kex, frukt och vars en kall öl, varvade ner och packade upp hennes kläder. Denna gång blev det ingen hotell lyx, utan mamma sov i mitt rum, vilket var skit mysigt. Lite hemma feeling sådär. Sedan fick jag hemlagad lassagne. Därefter blev det bio mys nere i stan, och sedan avslutade vi kvällen med en varm "baileys coffey" på irländska puben "Paddy's". Medan regnet smattrade utanför.

Morgonen därpå gjorde mamma scones till frukost. Lyx! Sedan gick vi ner på stan, tittade in höstkläderna i butikerna och blev förälskade i ett par skitsnygga gummistövlar. Efter det gick vi på "Munch" museet. Utan att få se "skriet". Djup besvikelse. Den var tydligen uthyrd till en annan utställning nere i stan. När vi kom hem kokade vi majskolvar och åt in hösten tillsammans i vanlig traditionell ordning (Ida saknades dock i majs- trion). Sedan blev det middag på min nya restaurang och bowling på kvällen. Där mamma briljerade stort över mig! Extremt frustrerande. Så jävla ägd.

Summan av kardemumman, ännu ett underbart besök av fantastiska mamma. Nu fick jag nya påfyllda krafter, som bara en mamma kan ge. Och jag ser fram emot november då vi bokat spa dagar på "Ystad saltsjöbad", innan jag åker iväg över vintern.


Tack för minnesvärda dagar!


, Em

1 September.


Okej, shame on me. Banken hade visst redan skickat ett brev (två med det jag fick i posten idag) med min nya pinkod. Woop woop! Tråkigt. Men jag sväljer min stolthet och ber Nordea om ursäkt för mitt otrevliga bemötande i telefonen the other day.

Idag har jag varit ledig. Jag har haft en "ego boost" dag. Gjort saker som tyngt min "to do" lista i kalendern i flera veckor bakåt. Rensat, fixat, ordnat upp, städat, tvättat, sorterat och så vidare. Och gjort saker jag tycker om att göra. Tog också en kort lunch rast med Halfy och tuggade i mig lite god thai mat.

Jag har även firat 1 September, och det faktum att det börjar gå mot höst. (Jag älskar som sagt höst och vår - när det är lite kyligt och friskt i luften men ändå värmade inslag av solsken. När man kan mysa runt i en stickad kofta, tända massa ljus och alla känslor inom en bubblar av en "pånytt född" - kind of feeling). SKOLSTART liksom. Allt är nytt för terminen, ny chans, nya tag, ut med det gamla - in med det nya!

Idag mår jag bra! Idag är en fin dag.



, Em


Skit bank.


Jag total klickar idag. Har först världens skönaste morgon. Ligger på soffan och koser mig efter en skön dusch. Är på ett sådant perfekt avslappnat trött humör. Lyssnar på mysmusik och bara njuter. Tar mig med tappra steg ut för att få i mig lite bakismat, i form av MAX. Är fruktanvärt sugen på en fräsch kycklingsallad med lite pommes och BEA i tillägg. Drar mitt splitternya kort - då fungerar inte det. Men är det möjligt? Går ut på gatan, ringer min bank - måttligt irriterad. Då skulle jag givetvis fått en ny kod i samband med det nya kortet. Men nooooo, noooo, det hade de stackarna på banken inte fått med sig. KLICK!

Då får jag vackert beger mig ner hela vägen mot Oslo S till bankkontoret, för att stå i kö en bra stund och hämta ut pengar där. Undertiden jag står i kö står en pundare framför mig och leker någon sorglig form av "peek-a-boo" med mig, med hjälp av en liten handspegel framför ögonon, som hon använder för att tjuvkika på mig. Meeen MONGO! Jag orkar inte.

Väl med pengar igen får jag traska upp hela vägen till MAX igen i en tung uppförsbacke. Får äntligen min mat. Sätter mig i fönsterstolarna där jag ensam sitter och trycker i mig min mat medan jag snurrar mig i håret och tittar med tomma ögon ut genom fönstret på gatan, där det små regnar lite. Helt i min egna bubbla. Bakis, trött, sliten. Förbannad!

Nu har jag varit i butiken och fyllt en hel ICA påse med massa gott att tugga på. Chips & dippa, kex, ost & druvor, safari (barn) yougurt , läsk mm. Dags att inta soffan igen. Softa med film och mys - det är det enda som står på mitt schema idag. Det är jag väl värd efter allt stök idag!

Ni kanske redan har räknat ut att det inte blev någon lugn kväll med bara lite vin och ost igår. Det blev däremot många drinkar på "Bacardi's sommarfest" på Bar Vulkan istället. 48kr drinken - you do the math.


, Em


Det här med att bo i kollektiv.


Häromdagen kom jag ut ifrån mitt rum - en dusch och powernap senare. Gick in till köket och möttes av en fantastisk doft. Danne (min kära roomie) lagade mat. Han stod där och rörde om i sin chilligryta och drack en öl. Den lilla livsnjutaren."Det finns till dig också". Jag knäckte också en iskall, sen satte vi på lite skön musik och hade riktig torsdags kos. Vi fortsatte kvällen med att klä upp oss lite, mer öl och sen gick vi upp till Olivia hegdehausvein, där jag drog in lite ost och kex som dessert!

Häromveckan däremot var det inte lika kul, då vårt lysrör på badrummet gick sönder. Jag tyckte jag var jätte fiffig när jag hämtade in Dannes fyra kubbljus och satte in lite här och var. Mysstämning till max när man tog en dusch bland massa tända ljus. Det var bara det att några timmar senare när vi tittade in hade stearinet smält över och runnit ner över hela spegeln och vasken. Det var stearin överallt. I irriterande droppformat. Mindre kul. Jag skyllde på Daniel, för det var ju trots allt hans ljus? Men han köpte inte det. Fair enough! Så det fick jag vackert stå och skrapa bort på vår städdag. Skrapade för hand med en liten tändare och skurade med diskmedel som en fåne. PROJEKT!

Men bort gick det tillslut. Har man inte jobb så skaffar man sig!



Ikväll är det söndag. Ska det bli en superkoskväll eller en dunderfestkväll? Är i valet och kvalet. Tror jag börjar med en sushi middag för två med Halfy. Följt av lite ostbricka och vin. Sen får vi se.

, Em.


För en weekend.


Tjeeenare mannen! Nu har brorsan varit här och kört totalt slut på mig. I fyra härliga dagar fick jag glädjen av att ha honom hos mig och mitt. Det blev en hel del fest. (för) Många öl. Fotboll och ostbricka i en skön blandning. Bowling. Goda middagar och smaskiga dessertstunder ute på bryggan & tjuvholmen. Bakishäng i soffan. Kvalitetstid med Marry och hennes bror - "Edhsson kvarteten". Kusinträff. Och givetvis KONSERT. Som var fantastiskt bra. R, fick till och med träffa och knäppa av en bild tillsammans med det lilla musikfröet Timbuktu. Så summan av kardemumman var det en väldigt lyckad weekend för båda.

När jag hade lämnat av honom på centralstationen gick jag ner och satte mig på en uteservering på "Karl Johan" och inväntade Marry. Då spelade någon gatumusikant "Time to say goodbye" på fiol - lustigt nog. Jag brukar ha lite otur med just sådant.

Jag och svampe storstädade lägenheten häromdagen. Skurade kakelplattorna i badrummet och sprutade vatten på hela golvet. Hällde ut massa klorin, plaskade runt med nakna fötter och lekte badhus. Jag damsugade upp en död humla, kom underfull med att vår lägenhet är väldigt rik på hårnålar och jag tjänade 26 kronor som jag hittade under soffkuddarna. Ka - tjiiing.

Häromveckan tittade jag upp åt första hyllplanet i kylen. Fick syn på ett fat med plast över. Sidan om stod det några sillburkar. Då slog det mig att vi fortfarande inte hade rensat ut resterna sedan midsommar maten. Shit! Lite över två månader sen, med andra ord. Hoppsan! Jag kallade in Hampus som fick äran att ta hand om det. Det visade sig vara två ägghalvor. Det kom vi fram till efter många om och men. Det liknade mer två sjukt dåliga ostron. SNUSK!


The "Edhsson" family.


,Em



Nu är allting grönt och vi går desperado Lillebror.


Oj, tjena! Jag tog visst ett litet break. Definition på litet? Äsch, allt är relativt. Detta är för min bror. Kan ju varit så att jag fick en och annan pik på om jag hade glömt mitt lösenord eller vad som sker? Men så är inte fallet. Jag har bara totalt tappat min skriv hunger. Men nu känns det som om den är tillbaka.

På tal om min kära broderkaka, så är det så fantastiskt trevligt att han faktiskt kommer hit på fredag. Det vill säga om två dagar. Två dagar! Så jävla kul. Jag ska krama sönder honom. Vi ska ha lite härlig "siblingtime". Lira biljard, njuta en och annan kall, köra våra dancemoves på "Bar VULKAN", käka gott. Och kronan på verket så är det konsert på lördag. Nämligen "Timbuktu & Hoffmaestro". Kan det bli mycket bättre? Gaaah.

En annan helt fantastisk sak är att jag och Marry har bokat vår resa! Yep. Nu kör vi. Denna gång blir det - Hong Kong, Australien, Nya Zeeland, Fiji, Hawaii. Så jävla underbart. Halvan och halvan - here we go again! Det ska bli så galet skönt att slippa fyra månader vinter. Den 24 November bär det istället av till värmen och solen. Bara ben, äventyr, bada i havet, klättra i glaciärer, klappa kängerur, hoppa fallskärm, surfa och suga åt sig en skön aussie twist på engelskan. Då är det dags att packa ner sitt tillfälliga liv i sin backpack igen och ge sig iväg! Ut i vida värlen. Ännu en gång!

Fan vad det ska bli skönt.

Njuter nuet mer än någonsin. Bara vara. Allting faller på plats -
så småningom. Var tid har sitt. Och nu är det min tid!


, Em


"Bon -fucking Jovi"


Just det. Det har hänt igen! Jag lyckades på någon jävla vänster vinna två V.I.P biljetter till "Jon Jovi"s konsert här i Oslo förra veckan. Tre män som jag serverade på jobb visade sig jobba som ställningsarbetare där. Och turnerade runt med Bon Jovi hela sommaren. De sa att om jag gissade rätt vilket land de kom ifrån skulle jag vinna något bra. Ledtrådarna jag fick var "fotboll" och "appelsiner". Jag fick fem minuter på mig! Tic tac ... tic tac. HOLLAND (efter några gissningar). BAM! Och där hade vi biljetterna klara!


Jag drog med mig Emelie Hansen. Min kära vän liksom jag uppskattar den sortens rock musik. Och som dessutom har gått och tjatat om att hon någon gång ska se just Bon fucking Jovi. Klockrent!

Vi fick stå allra allra längst fram i VIP's VIP avdelning. Och jag fick ta mig fan nudda gubben genom en smekande highfive längst scenkanten. Gissa om Emelie var lagom bitter över sin ikke existerande längd då. 

Det var helt jävla awesome. Han levererade genuin rock musik och underhållning på bästa sätt. Och rösten höll imponerande i tre fina timmar. Tack ni holländska männ för att ni gav oss den upplevelsen! Fina människor. Ni kommer definitivt komma till himlen, det är jag säker på.


Kiss
check.
AC/DC check.
Bon Jovi check.


, Em


En sliten tjej.


Hjälp. Dagarna bara rusar förbi. Har varvat jobb med lite lediga lyx dagar och trevligheter. Tagit dagen som den kommer, planerat inget men gjort mycket. Myst på uteserveringar, käkat lunch i solen, ätit och druckit gott om kvällarna med fint sällskap, utgång på utgång, druckit öl på karl johan och haft kvalitets tid med fina marry - min halva. Haft filmkvällar, druckit drinkar, haft myskvällar, skrattat med vänner och njutit av tillvaron. I nuet.

(Men kroppen har tagit stryk. Jag är inte byggd för en "söndag, måndag, tisdag, torsdag, fredag, söndag" - intervall med fest, varvat med fyra timmars genomsnittlig nattsömn. Och att dessutom toppa det med ett hårt träningspass, efter ett par månaders uppehåll, var kanske inte mitt bästa drag den här veckan). Rehab är inlett!

Min fina roomie Hampus Larsson bjöd på sen middag häromdagen - bea klockan 01.00 på natten efter ett tryckande jobb pass är inte helt fel att komma hem till ♥ Somnade på soffan båda två sen, totalt utslagna. Vaknade klockan 14.00 när mamma ringde och väckte mig. Pigg tjej!

Och äntligen, Emelie goes iPhone 4. Tack skattepengar! En oväntad bonus är värd att unna sig av! Nu är det slut på att bära med sig två uråldriga telefoner som man fått ärva av mamma i tre års tid här i grannlandet! Nu är jag tillbaka i 2000 talet.



Halvan och jag. I vått och torrt. Dygnet runt.


, Em

Om sanningen ska fram.


"MAX Hamburgare" har öppnat i Oslo. Ni fattar ju själv att jag och maria var där typ fem gånger den första veckan. Dagen vi skulle åka hem till sverige blev det take away därifrån som fika på bussen. Vi stirrade in med våra överdrivet stora resväskor, skit stressade. Då stod samma kille i kassan som de flesta andra av gångerna. Vi hade nått den gränsen där vi var tvungna att säga "Hej IGEN" när vi kom fram till kassan. Det bara kom så naturligt. Så nu har jag tagit en personlig paus från mitt pommes och bea sug. Där hade det gått för långt. Mitt mål nu är att istället försöka bli igenkänd på gymmet.


Idag är jag ledig. Det är tisdag och det vankas utgång. "Fugazi" känns ganska aktuellt. Men först ska jag göra massa måsten här hemma. Som att vika tvätt. Kanon kul. Eller.

Har jobbat lite långpass i dagarna. Jag som egentligen har slutat med det. Det fick jag en överdos av första året här. Bra pengar, men inte värt det fysiskt. Men det funkar in i mellan. Det blev först 11,5 timme på restaurangen, sen gick jag hem med tunga steg. Hade "sex and the city", sängen och sova i tankarna. Då ringer telefonen. Adde har kris på "Yatzi", behöver personal i covern (inträdes och stämplings båset). Jag vände på klackarna och tog fart mot karl johan istället. Jobbade ett par timmar till och 15 timmar senare fick jag krypa ner. 

Jobbade en tung stängning på söndagen sen, dubbelt betalt dock - kaatjing! Skulle absolut inte ut. Men så blev det ju i alla fall. Givetsvis. Jag, Chrillo och Maria på äventyr. Rosé och timbuktu i marias kök/tvättstuga/bad - three in one rum. Skumpa och dans på "Bar Vulkan". Bag in box rödvin på Chrillos takterass, med utsikt över hela fjorden. Och avslutningsvis övernattning på tjuvholmen där jag och maria delade säng med en rottweiler.

Idag ska jag unna mig en middag på "Hjort" med semlan. Fin början på denna kvällen. Girls night out. Jag älskar dem.



"Där finns en person på denna jord som är finast av alla. En Skutt som skuttar högre än någon annan".


Nu är det så här. Det blir bra.
, Em

RSS 2.0